BONN Även i affärspressen och bland politiker sveper en våg av kritik fram – och det av ett slag som hör till det mest bitska jag hört på länge i Tyskland. Begrepp som ”inkompetens” och ”missbruk av förtroende” är några av de mer sansade.
Man får gå tillbaka till år 2007 för att förstå tyskarnas ilska – och besvikelse. Den 28 juni 2007 stängdes Vattenfalls kärnkraftverk i nordtyska Krümmel av efter en transformatorbrand. Reaktorn togs i drift först två år senare, bara för att omgående stängas av igen efter ännu en brand i en transformator.
Vattenfalls ursprungligliga reaktion var att bagatellisera och sopa under mattan, allt medan först lokalpolitiker och sedan delstats- och förbundsdagsledamöter gick till hård attack. Inom loppet av några få månader hade Vattenfall spelat bort sitt tidigare rätt goda rykte.
Lars G Josefsson, Vattenfalls dåvarande koncernchef, sparkade Tysklandsansvarige Klaus Rauscher. Förtroendet för Vattenfall skulle återställas, försäkrade efterträdaren Tuomo Hatakka. I själva verket fortsätter Vattenfall konsekvent att schabbla bort förtroendet.
När häromdagen kärnkraftverkets nya chef Ulrike Welte skulle tillträda fick hon underkänt av tillsynsmyndigheten. I stället för att stänga av och säkra reaktorn inom loppet av 30–60 minuter i en simulerad kris behövde hon enligt de tyska medierna två timmar. Delstatsregeringen vägrar nu att godkänna henne.
Raden av klumpigheter och misstag är en sak. Men här rör det sig om mer. ”Svenska Vattenfall har en bristande säkerhetskultur”, fastslår landets ledande affärstidning Handelsblatt.
Det låter inte bra. Men samtidigt ger det koncernchef Öystein Löseth en unik chans att säga ”Tschüss” till kärnkraften och höja Vattenfalls gröna profil. Redan nästa år, kan man mellan raderna läsa i ett färskt pressmeddelande, väntas Eon ta över både Krümmel och Vattenfalls andra kärnkraftverk Brunsbüttel.
