Den varningen fick EU:s regeringar nyligen av den Brysselbaserade tankesmedjan Breugel. Det är viktigt att i den nuvarande krisbekämpningen också tänka framåt. Vägval för att mildra krisen är av stor betydelse också för hur snabbt ekonomin hittar tillbaka till normal tillväxt och sysselsättning.

Forskarna lyfter fram två exempel från finanskriserna i början av 1990-talet; ett gott exempel och ett dåligt. Japan är det dåliga exemplet. Där vägrade politikerna att se krisens fulla allvar. Bankerna tilläts gömma undan sina förluster alldeles för länge och överlevde; men under många år var de oförmögna att spela sin centrala roll i ekonomin. Detta drabbade först japanska hushåll och företag och sedan de offentliga finanserna.

Sverige är det goda exemplet. I Sverige reagerade man beslutsamt. Insolventa banker togs över av staten och livsdugliga banker återkapitaliserades. Krisen utnyttjades för en sanering av ekonomin.

Under åren efter krisen sjönk produktiviteten i Japan, medan den steg markant i Sverige. Japan fick många år av låg tillväxt, medan Sverige snabbt återvände till den långsiktiga tillväxttrenden.

Mot denna bakgrund bör EU:s regeringar redan nu ställa sig frågan om krishanteringen bidrar till ekonomins prestation på lång sikt, menar Breugel och ger följande rekommendationer:

• Regeringarna bör redan nu meddela att stimulanserna dras tillbaka så snart som läget varaktigt förbättrats.

• Uppstädning i banksektorn bör skyndas på för att undvika ”zombi-banker”, som inte klarar sin roll.

• Stöd till industrier ska bara utgå om de är beredda till omstrukturering.

• Övertalig arbetskraft måste hållas kvar på arbetsmarknaden, så att de snabbt kan utnyttjas när efterfrågan kommer tillbaka.

Min bilskollärare för många år sedan uppmanade mig ständigt att tänka 400 meter framåt för en säker körning.

Det gäller uppenbarligen inte bara bilkörning, utan också ekonomisk politik.