Målaren Emma Toivanen håller på att plocka bort täckpappret som ska skydda golvet i rummet. Andra lagret vit färg håller på att torka och snart kan de boende flytta in i sitt nya hus i Västertorp i Stockholm.

Många av byggets grannar hade svårt att tro sina ögon de där dagarna i juni då ett 20-tal lastbilar kom körande med hela huset på flaket – i form av barackliknande lådor. Fyrkanterna staplades som klossar ovanpå på varandra med kran, och efter tre dagar stod där ett hus.

– Sedan är det vatten, el och lite annat som ska kopplas ihop och fasaden som ska ha puts, i övrigt är det inte så mycket mer att göra, säger David Jonson, affärsområdeschef på Lindbäcks Bygg.


Huset är helt byggt i trä, och de prefabricerade lådorna (volymer på byggspråk) har tillverkats på en fabrik i Piteå. När de kommer har de redan fått golv, ett första lager färg invändigt, kakel, diskho, vatten och el indraget. Det som återstår är som sagt mest att koppla samman allt och putsa fasaden.

På så sätt tar det bara ett par månader att få allt på plats, och grannarna slipper bo på en byggarbetsplats allt för länge.

– Vi är väldigt sugna på att få prova den här varianten i miljonprogrammen. Med vår modell skulle man snabbt kunna förtäta, och jag kan också tänka mig att vissa hus skulle kunna få ett par extra våningar, säger David Jonsson.


Niclas Svensson, chef på Sveriges Träbyggnadskansli, framhåller också snabbheten.

– Ett femvåningshus i trä tar ungefär nio veckor att bygga, ett betonghus ett år. Att bygga i trä är miljövänligare och dessutom kan vi få bort trerummarna som det finns alldeles för många av, säger han.

Tanken är främst att de befintliga miljonprogramshusen rivs ner till bottenplattan och sedan fylls på med just sådana prefabricerade volymer som Lindbäcks använder sig av i Västertorp. Priset hamnar på omkring 12000 kronor per kvadratmeter.

– Det är billigare än att tilläggsisolera och energieffektivisera de befintliga betonghusen, säger Niclas Svensson.

Träbyggnadskanslietsidéer presenterades under årets Almedalsvecka, och är bara ett exempel på hur byggindustrin har börjat värma upp runt startblocken inför de kommande miljonprogramsupprustningarna. Både NCC, Skanska och Peab har strategierna klara.

– Det här handlar om enorma mängder bostäder, och inom ett par år kommer man att behöva ta de verkligt stora greppen, så vi har samlat all vår kunskap sedan tidigare, plus den forskning som finns på området, och nu har vi en bra verktygslåda för att ta itu med det här, konstaterar Madeleine Nobs, på Skanska.

En nyckel i byggbolagens marknadsföring gentemot fastighetsägarna är energieffektiviseringsmöjligheterna. Oavsett vad fastighetsägaren tycker om det kommer klimatmålen att kräva energieffektivisering. Och väljer man att göra det ordentligt kan förbrukningen minska med 60–70 procent.

– Det är ett viktigt argument, för det är svårt att få någon att vilja renovera om de inte får något tillbaka i plånboken, säger Lars-Erik Einerman, affärschef på NCC Construction.


Att renovera stora miljonprogramsområden kräver också helt andra arbetssätt än att gå in och fixa till två–tre hus i ett område, det har alla de tre byggbolagen kommit fram till.

I stället för att fastighetsägaren begär in en offert på en redan förutbestämd åtgärd, sätter sig numera oftast alla aktörer – kommun, entreprenör, fastighetsägare och underentreprenörer – ned och tittar tillsammans på vad som kan göras. I NCC:s fall finns dessutom ett system där alla inblandade delar på vinst och förlust.

– På så sätt bygger man in en drivkraft att förbättra sig, alla parter blir intresserade av att få ner priset och hitta de mest effektiva lösningarna, förklarar Lars-Erik Einerman på NCC.

Alla har också lärt sig av tidigare erfarenheter hur viktigt det är att få med de boende i ett tidigt skede, så att de känner att de är en del i processen. Madeleine Nobs på Skanska berättar att bolaget satsar på att kunna anställa boende i sina projekt, något som även Peab har börjat med.

– Vi har ett sådant projekt i Södertälje ihop med kommunen, där vi bygger tillsammans med arbetslösa och ungdomar. Det kommer vi nog att fortsätta med, det är vårt sätt att tackla den resursfrågan som byggbranschen kommer att stå inför, säger Jan Johansson, vice koncernchef på Peab.


Dessutom gäller det att inte bara tänka energieffektivisering och hus, utan att också inse att utemiljöer och områdets status måste putsas på.

– De här områdena ligger ofta bra till när det gäller kollektiv-trafik, bara någon kvart från staden. Kan man göra miljon-programmen till attraktiva bostadsområden skulle det förändra storstäderna dramatiskt. Då kunde man komplettera med nyproduktion av till exempel radhus i stället för att leta nya mark på vischan, och lyfta områden där man har legat efter väldigt länge, säger Madeleine Nobs.

Miljonprojektet