Det menar konsultfirman Deloitte som i sin årligen återkommande studie av tekniktrender i världen under det kommande året pekar på en helt ny framställningsteknik för cement som gör betong till en koldioxidsänka.

– Idag är cementindustrin en av klotets stora koldioxidbovar med ett utsläpp som bara i år beräknas bli 2 miljarder ton koldioxid och släpper därmed ut dubbelt så mycket koldioxid som den globala flygindustrin, säger Erik Olin, senior manager och teknologikonsult vid Deloitte i Stockholm.

–Betongens förmåga att absorbera koldioxid är väl känd sedan länge. Det pågår en rad olika försök att utnyttja den egenskapen, till exempel att återanvända gammal betong från rivna byggnader som beläggning på vägar och gator, säger Lise Langseth, vd i branschorganisationen Betongvaruföreningen.


Koldioxiden kommer dels från förbränningen för att hetta upp cementugnarna, dels från kalken som släpper ifrån sig koldioxid i den kemiska reaktionen vid förvandlingen av kalksten till cementklinker. Efter gjutningen av cementen till betong vänds emellertid processen och betongen börjar ta upp koldioxid ur atmosfären. Det fortsätter betongen att göra under hela byggnadstiden, även om koldioxidupptagningen hittills inte varit lika stor som utsläppen.

Under året kommer man i Storbritannien att starta testproduktion av cement enligt en ny metod som teoretiskt innebär att betongen tar upp mer koldioxid än den släpper ut. I det nya cementet ersätts en del av kalken av magnesiumsilikat (talk) och kan på så sätt framställas vid en lägre temperatur och utan koldioxidutsläpp från processen.

–De stora fördelarna av det nya cementet kommer dock på sikt, efter fem–tio år då betongen tagit upp mer koldioxid än den släpper ut, säger Erik Olin.


I Deloittes teknologistudie för 2010, Technology Predictions, pekar man på den nya roll som teknologin kan få som ett hjälpmedel att lösa miljöproblemen.

Ett annat område där Deloitte tror att ny teknik kan bidra till att minska energiåtgången är en mer allmän användning av enkla datorterminaler, så kallade tunna klienter och det som kallas ”cloud computing”. Det innebär i korthet att man utnyttjar stora centrala datorkluster via internet för lagring av data, bilder, dokument och annan digital information samtidigt som du som användare hämtar program och andra resurser över nätet.

–Ett exempel på det som händer och som illustrerar hur gammal industri ersätts av ny, är Googles köp av Stora Ensos gamla pappersfabrik i Summa utanför Helsingfors. I de stora maskinhallarna kommer pappersmaskinerna att bytas ut mot datorer och minnen, säger Jonas Malmlund, partner i Deloitte.


Användningen av cloud computing kommer, enligt Deloittes prognos att öka med 25 procent under 2010 och det är framför allt privatpersoner och mindre företag som tar till sig tekniken. Stora företag, myndigheter och organisationer är än så länge tveksamma till virtuella datorer på grund av att man inte anser att säkerhetsfrågorna är lösta på ett tillfredsställande sätt.

–Fördelarna, bortsett från det uppenbara i att man kan spara kostnader eftersom datorerna blir billigare och att man slipper servrar för lagring och kommunikation, är att man spar energi, säger Jonas Malmlund.