För flygbolagen har det varit en lång rad svåra år. Finanskraschen, eurokrisen, vulkanutbrott och ett högt oljepris som nu åter klättrat upp till nivåer som inte är så långt från toppen 2008 har satt hård press på flygbolagen.

Till viss del har de kunnat kompensera sig för de högre bränslepriserna genom att ta ut bränsletillägg från passagerarna. Men det påverkar i sin tur efterfrågan och flygbolag efter flygbolag talar nu om hur de ser att de viktiga affärsresenärerna ändrat strategi. De flyger visserligen fortfarande mycket, men de letar efter billiga biljetter i turistklass. Och det slår förstås mot flygbolagen som hellre säljer dyra biljetter i affärsklass.

Fransk-nederländska Air France-KLM är ett tydligt exempel på hur det kan gå. Under det senast redovisade halvåret gjorde bolaget en nettoförlust på 1,4 miljarder kronor och efter det bestämde sig ledningen för att halvera den planerade kapacitetsökningen.

Utvecklingen syns också på börsen där nu bara en tredjedel av värdet återstår, jämfört med årets början. Den dystra utvecklingen bidrog nyligen också till att koncernchefen tvingades bort och Jean-Cyril Spinetta tog över.

Han började prata om att bolagets skuld och kostnader måste ned. Air France anses sitta extra illa till med sina höga personalkostnader och i början av 2012 ska Spinetta komma med en konkret plan för besparingarna. Det riskerar att leda till nya konflikter med de stridslystna fackföreningarna.

Konkurrenten tyska Lufthansa går visserligen med vinst, omkring 2,5 miljarder kronor hittills i år, men företaget har ändå snabbt tvingats dra ned på sina expansionsplaner efterhand som krisen i Västeuropa förvärrats.

I juli räknade Lufthansa med att kapaciteten den nuvarande vintersäsongen skulle öka med 12 procent. Sedan fick man stegvis dra ned och är nu nere på en expansion på måttliga 2 procent. För nästa år har planerna dragits ned från en expansion på 12 till 3 procent.

Nu är det inte bara i Europa flygbolagen har problem. Ett av de allra största, Singapore Airlines, konstaterade nyligen att efterfrågan ligger i stort sett stilla. Den dåliga ekonomin i USA och Västeuropa håller tillbaka resandet.

Ser man till hela branschen räknar IATA, flygbranschens egen organisation, med att flygbolagens samlade vinst under 2012 minskar till 4,6 miljarder dollar, från 6,9 miljarder i år. Det innebär att de uppvisar en vinstmarginal på under 1 procent.

Samtidigt försöker branschen hålla modet uppe genom att blicka framåt. De stora flygplanstillverkarna, Boeing och Airbus, räknar med att flygtrafiken växer med i genomsnitt 5 procent per år. Det gör att vi om 20 år kommer att ha dubbelt så många plan i drift som idag. Tillväxten drivs framför allt av ett snabbt ökat resande på tillväxtmarknader i Asien och Sydamerika.

Flygbolagen försöker också på olika sätt pressa ned sina kostnader. Det gäller i synnerhet de stora traditionella bolagen som pressas hårt av lågpriskonkurrenter.

I sommar öppnar till exempel en ny flygplats i Berlin. I samband med det bygger Lufthansa ut trafiken från Berlin och startar bland annat en direktlinje till Stockholm.

–Våra kostnader i Berlin är en tredjedel lägre än på andra ställen, säger Harro Julius Petersen, chef för Lufthansa i Norden och Baltikum.

Företaget har nya avtal för piloter och kabinpersonal, använder mer bränslesnåla plan, har ett annat koncept för hur det fungerar i kabinen och så vidare. Effekten blir att man ska klara av priser som gör att ett stort bolag även prismässigt kan konkurrera med de mindre uppstickarna.

För Lufthansas del handlar det också om att utveckla en ny modell. Bolaget lever för närvarande på de vinstgivande långdistansflygningarna men styrelsen har beslutat att även flygningarna inom Europa måste bli lönsamma i sig. Fungerar det i Berlin ska man ta konceptet vidare till andra ställen för att få ned kostnaderna även där.

–Vi kommer att ha tillväxt för flyget även i Europa framöver. Men de interkontinentala flygningarna till länder som Brasilien, Kina och Indien väntas stå för en allt större del av Lufthansas verksamhet framöver, säger Harro Julius Petersen.