Sverige hör till det starka laget i ett Europa där ekonomierna just nu går på två olika växlar. Ett krisande Irland får i sig en liten direkt påverkan på svensk ekonomi, men om krisen sprider sig till fler länder kan konsekvenserna bli stora.
För lastbilstillverkaren Scania har 2010 hittills inneburit en stark återhämtning, orderingången för lastbilar i Västeuropa fördubblades fram till och med tredje kvartalet. Men i Sydeuropa går det trögt. Kunderna drar ut på investeringsbeslut och hyr i stället för att köpa.
–Många trodde att subprime-krisen skulle få en liten påverkan utanför USA och den fick ett totalt genomslag i hela världsekonomin. Risken att störningar i eurosystemet får en global påverkan är stor, säger Jan Ytterberg och tillägger att den riktiga rysaren förstås är om eurosamarbetet spricker.
–Kortsiktigt skulle vi då få samma effekt som 2008, en extrem kreditmarknad där ingen vågar låna ut till någon, speciellt om länder går i konkurs.
IF Metall-ordföranden Stefan Löfven ser en risk för en ny inbromsning i efterfrågan om fler länder får akuta problem.
–70–75 procent av vår handel går till Europa.
Han tror dock inte på någon ny djup kris.
–Däremot verkar det som återhämtningen inte blir lika snabb som många hoppats, vilket även beror på att det går trögare än väntat i USA.
Mauro Gozzo, chefsekonom på Exportrådet, är inne på samma huvudscenario, en inbromsning i den europeiska tillväxten 2011. Problemen i Irland och Portugal har i sig försumbar effekt för de svenska bolagen.
–Däremot har det skapat en oro på marknaden som framför allt får effekter på finansmarknaden och på utlåning och förlänger svårigheterna för små och medelstora bolag att finansiera sig, säger Mauro Gozzo.
Både Jan Ytterberg och Mauro Gozzo pekar också på den politiska risken om krisen sprider sig till fler ekonomier.
–Ju större ekonomier som hamnar i svårigheter, desto fler länder måste stå bakom paketen. Och hur mycket kan man lägga på skattebetalarna i form av skatthöjningar och försämrade sociala system utan att det blir politisk turbulens med grogrund för populistiska partier? Man kan rita upp skrämmande scenarier, säger Jan Ytterberg.
Jenny Mannent, valutastrateg på Handelsbanken, menar att eurokrisens påverkan på svenska bolag kan delas upp i ett efterfrågeperspektiv och ett valutaperspektiv.
–Den återhämtning vi sett har främst drivits på av länderna i Asien och därför påverkas nog svenska företag inte alltför mycket på kort sikt av krisen, säger Jenny Mannent.
I det rena valutaperspektivet har kronan, tvärtemot hur den brukar reagera vid kriser, hållit emot bra sedan Greklandskrisen, vilket pressar bolagen som säljer mest till euro-området.
–Men när dollarn stärks gynnas företagen som har export till USA. Och den nivå kronan ligger på nu, runt 9,30 kronor för en euro, är inte ovanlig i ett historiskt perspektiv.
Vad skulle hända om eurosamarbetet faller?
–Det vågar man knappt tänka på. En spekulation just nu är att i så fall skulle en ny D-mark gå starkt och övriga europeiska valutor skulle falla tillbaka, säger Jenny Mannent.
Mauro Gozzo tror absolut inte på någon eurokollaps och menar att samtidigt som krisen i vissa europeiska länder måste tas på stort allvar måste vi höja blicken.
–Jag har själv lätt att bli pessimistisk men vi får inte glömma att det finns en väldigt stark tillväxt i Asien, Sydamerika, Mellanöstern och Afrika.
