Man kan förlora mycket pengar på börsen. Index har halverats sedan årsskiftet och aktier på plus är lätt räknade.

Det blir många miljarder som försvinner. Den som har handlat för egna slantar har dock lite börsvärde kvar. Ja, de som köpte sina papper 2002 eller början av 2003 kan faktiskt fortfarande stå på plus, precis som dem som har haft aktierna i decennier.

Den som är riktigt äventyrlig kan dock förlora 100 procent av sin aktieportfölj eller ännu mer. Metoden för det är att belåna sin aktieportfölj.

Med aktier som säkerhet kan man lån pengar för att köpa ännu fler aktier. Tidigare fanns generella riktlinjer hur många procent man kunde få för olika aktieslag. A-listan gav högre procent än O-listan.

Numera finns varken A- eller O-lista. Större bolag och spridd portfölj ger idag högre belåningsvärde.

Belånar man portföljen för att köpa fler aktier blir det en hävstång när börsen stiger. Man har fler aktier att göra vinst på med samma förmögenhet som bas.

Faller börsen, och särskilt om den rasar snabbt, måste tillgångar reas ut för att lösa lånedelar som den värdemässigt krympande börsportföljen inte längre räcker som säkerhet till. Fortsätter utförsbacken måste fler aktier slängas ut på en negativ börs. Det kan bli noll kvar eller till och med minus om den nedåtgående spiralen slår i backen.

Carnegie har tagit extra risker. Man har lånat ut mer än lovligt med onoterade aktier som säkerhet. Onoterade aktier är svåra att värdera eftersom de inte handlas på någon marknad.

En hel miljard har Carnegie lånat ut med onoterade aktier som säkerhet i ett enda engagemang. Det framstår som utomordentligt märkligt att en bank som hösten 2007 prickades av Finansinspektionen för felaktig värdering av derivatkontrakt – man fick böta 50 miljoner och vd samt styrelse tvingades att avgå – inte omprövar sitt risktagande.

Säkerheten framstår nu som oklar och Carnegie tvingas reservera beloppet. Hela banken ligger i vågskålen.

Bankens huvudägare Moderna Finance (eller är det tidigare huvudägare med tanke på Carnegies dramatiska börsfall?) har i oktober tvingats sälja aktier i Carnegie eftersom de var belånade. Efter lördagens artikel i SvD Näringsliv om försäljningen den 7 oktober av en större post har Anders Fällman, vd i Moderna Finance och ordförande i Carnegie, bekräftat att det handlade om tvångsförsäljning.

Fler sitter i samma båt. Vostok Gas meddelade igår att man har tvingats att sälja fler andelar i ryska Gazprom för att tillfredställa lånegivaren. Ett lån på en miljard dollar, som tidigare framstod som en måttlig belåning, riskerar att skjuta Vostok Gas i sank när botten gått ur kursen för Gazprom. Vid halvårsskiftet hade Vostok Gas 86,5 miljoner andelsbevis i Gazprom men har nu bara 40,7 miljoner andelar kvar.

Även om kursen på Gazprom återhämtar sig har Vostok Gas krympt till mindre än halva sin tidigare kostym. Belåning blev en fallucka.

Blir det så även för Sparbanksstiftelserna, huvudägare i Swedbank? Stiftelserna har egentligen inga medel för att delta i den planerade storemissionen på 12,4 miljarder kronor som ökar antalet aktier med 50 procent.

Stiftelserna skaffar sig medel dels genom att sälja ett antal teckningsrätter till Folksam och dels genom att skaffa ett lånelöfte på miljarden från samma försäkringsbolag. Ingrid Dahlberg som sedan i våras är ordförande för Sparbanksstiftelserna uppger att belåningen inklusive de nya pengarna från Folksam blir 2,4 miljarder kronor medan tillgångarna uppgår till 7-8 miljarder.

Betryggande marginaler kan det tyckas. Det tyckte Vostok Gas också innan det bar utför med expressfart.

Som tidigare chef för Dramaten är Ingrid Dahlberg van vid dramatik. Höstens ekonomiska drama, Lehman Brothers farväl, ger dock mycket kallare kårar än Dödsdansen och annat av gamla mästare som Strindberg.