Adjuvans. Smaka på ordet. Med lite latinkunskaper i botten går det att härleda ordet till verbet adjuvare, att hjälpa. Det är just att hjälpa ett vaccin på traven och att göra det mer effektivt som det handlar om för i år tioårsjubilerande Isconova vars företagsfokus är just adjuvans. Bolaget räknar med att deras tillsatsmedel ska få olika typer av vaccin att bita bättre.

I ett av husen i Uppsala Science Park håller Isconova på att växa sig för stort i nuvarande lokaler nu när bolaget efter tio år är i full färd med att bredda verksamheten. Först handlade det bara om att ta fram vaccin för djur. Nu satsas det även på vacciner för människan.

Medicinska företag med bioteknik, forskning och läkemedel som gemensam nämnare tar tongivande och naturlig plats i detta industriområde i de södra delarna av en universitetsstad där inte minst Pharmacia har gett upphov till en rad nya verksamheter som nu står på egna ben. Isconova är dock sprunget ur banbrytande upptäckter som forskare gjorde på Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, för drygt 20 år sedan.

Isconova är långt ifrån ensamt i världen om att ta fram adjuvans, viktiga ingredienser i vaccin vid sidan av det vi främst förknippar med vacciner – delar av virus eller bakterier som härrör från den sjukdom som vaccinet är till för att bekämpa.

Adjuvans förekommer i vacciner eftersom det förbättrar vaccinets förmåga att bilda antikroppar. Antikropparna i sin tur är proteiner som naturligt bildas i kroppen och som används av kroppens immunsystem för att upptäcka och identifiera främmande ämnen och som sedan vårt immunsystem utnyttjar för att bekämpa sjukdomar.

–Förenklat är adjuvans immunstimulerande komponenter som förbättrar effekten av ett vaccin, säger Lena Söderström som så sent som i november förra året kom till Isconova och nu chefar över ett bolag som även i år väntas plussa på antalet anställda, men som ännu inte går med vinst.

För eller emot vaccinering blev ett naturligt samtalsämne under förra året då svininfluensan tog ett tydligt grepp på världens befolkning. De vaccin som användes runtom i världen för att skydda människor från att smittas var så kallade profylaktiska vacciner – vacciner som ges innan personerna har insjuknat i farsoten.

Men det finns också terapeutiska vacciner för många sjukdomar, med andra ord vaccin som syftar till att bota och minska lidandet hos personer som drabbas av en sjukdom.

–Både för nya profylaktiska och terapeutiska vacciner är det viktigt att de innehåller adjuvans eftersom det för merparten inte räcker med delar av virus eller bakterier för att uppnå ett tillräckligt högt immunsvar av ett vaccin, säger Lena Söderström.

Nu blev det krångligt för en icke-medicinare. Lena Söderström förtydligar och förklarar varför banbrytande framsteg på vaccinområdet under senare år samtidigt ökar behovet av tillsatsmedel, alltså adjuvans.

I nya vacciner är antigenet, alltså delar av själva viruset eller bakterierna, isolerat från mikroorganismer eller tillverkat med genteknik. Detta är bra i så måtto att vacciner nuförtiden är väldigt rena och ger färre biverkningar än förr.

Gamla vacciner var däremot rätt så smutsiga och gav därmed biverkningar, men samtidigt gjorde orenheten att kroppen märkte av vaccininjektionen bättre.

–Genom att tillsätta adjuvans efterliknar man det normala förloppet vid en infektion. Kroppen känner igen vaccinet som en främmande del. Får man ingen reaktion får man inte den vaccineffekt som är eftersträvansvärd. Och med adjuvans krävs det för det mesta heller inte lika mycket antigen som sprutas in i kroppen vid en vaccinering.

Vad består adjuvans av då? Ja, i Isconavas fall använder bolaget barken av ett specifikt lövträd, Quillaja saponaria, som växer i Chile. I processen renas barken och den blandas med organiska substanser (se faktaruta nedan).

Partiklarna som framställs används sedan på olika sätt, som tillsats till olika vacciners antigener, för att producera antikroppar eller för immunologisk forskning.

För ett litet bolag som Isconova måste det till samarbeten med större bolag för att kunna utveckla vacciner som under rigorösa former testas på människan i olika forskningssteg.

–Det är ett stort kliv att även satsa på vacciner på människan. Naturligtvis ställs det nu ännu högre krav på produkternas säkerhet, säger Lena Söderström.

INNOVATION

foto: tomas oneborg