Barroso menar att det krävs en djupare ekonomisk integration mellan EU:s 27 medlemmar för att stoppa en fragmentering av unionen.

- Grekland är och kommer att förbli en medlem i euroområdet. Grekland måste genomföra sina åtaganden fullt ut och i tid. Samtidigt har andra euroländer utlovat stöd till Grekland och till varandra, säger han.

Enligt Barroso överväger även kommissionen en utvidgad garantimekanism, som ska få igång kreditgivningen från de pressade bankerna.

Med en fördjupad integration mellan de 17 euroländerna genomförd ser José Manuel Barroso framför sig en möjlighet att börja samordna upplåningen mellan länderna med en gemensam euro-obligation.

- När euroområdet är fullt utrustat med de verktyg som krävs för att säkra både integration och disciplin kommer euro-obligationer ses som ett naturligt och fördelaktigt steg för alla.

Inspektörer från EU, ECB och IMF, den så kallade trojkan, väntas vara tillbaka i Aten för att granska den grekiska krispolitiken på torsdagen, enligt en talesman för EU-kommissionen.

Grekland kan få vänta till slutet av oktober eller till och med november på nästa utbetalning av nödlån på 8 miljarder euro, ur det första stödpaketet till landet, rapporterar Financial Times. Flera euroländer vill se fler beslut om nedskärningar i Greklands parlament innan utbetalningen görs.

Nödlånet skulle ha betalats ut i september, men har skjutits upp då inspektörer från EU, ECB och IMF konstaterat att Grekland inte ser ut att klara de mål som satts upp för landets budgetunderskott.

Greklands regering har tidigare uppgett att statens kassa räcker till pensioner och löner till omkring den 10 oktober. Om nya nödlån dröjer längre än så kan det tvinga fram en mycket kostsam upplåning för Grekland med hjälp av korta statsskuldväxlar på den privata kapitalmarknaden.

Uppgifter i Financial Times om oenighet kring krisåtgärderna i eurozonen tros sätta punkt för två dagars kraftiga börslyft. Bland annat uppges Tyskland och Nederländerna vilja riva upp uppgörelsen från den 21 juli med krav på väsentligt större medverkan från den privata sektorn i nästa krispaket till Grekland.

I det privata initiativ som ingår i ett ännu ej godkänt andra stödpaket till Grekland har över 90 procent av berörda banker och försäkringsbolag förklarat sig intresserade av att gå med på att byta ut och sälja tillbaka grekiska obligationer i linje med det förslag som togs fram på EU-toppmötet den 21 juli. Det rapporterar den grekiska tidningen Naftemporiki med hänvisning till en källa på Greklands finansdepartement.

Tidigare har 75-85 procent av bankerna uppgetts vilja delta.

Syftet med programmet är att få bort 37 miljarder euro av Greklands skuldberg, vilket motsvarar 21 procent av bankernas lån till Grekland med löptid fram till 2020.

I det andra stödpaketet ska även nödlån på 109 miljarder euro och grekiska privatiseringar för 50 miljarder euro ingå.