Höstkylan har sänkt sig över de Jämtländska skogarna, termometern visar sex grader denna morgon när de bengaliska bärplockarna körs ut från de tillfälliga bostäderna i Bräcke för att arbeta.

Nooganoon, Wakemul och Rubel är några av dem som inte tänker plocka bär idag. Det är ingen idé, säger de. Efter att ha varit i Sverige i en månad har de inte tjänat en enda krona.

– Kom in, se hur vi har det, säger Wakemul.


Nu bor det 36 personer i villan, de var fler tidigare men några har åkt hem säger han. Huset består av sex rum och två toaletter.

Golven är täckta med tunna madrasser. För några dagar sedan fick de täcken som kyrkan köpt in men de får klara sig utan kuddar.

På sin begränsade engelska säger männen att de har betalat cirka 20000 kronor för att få komma hit. Uppehället kostar 100 kronor per dag.

– Vi skulle få över 17000 kronor i månaden om vi plockar 60 kilo bär per dag. Men det finns inte så mycket bär, man kan inte få ihop mer än 10–15 kilo per dag, säger Wakemul.


En bit bort, i Bensjö, möter vi en man i tunna flanellbyxor med en sjal virad om huvudet. Han går i flip-flops utan strumpor och håller armarna hårt om sig för att hålla värmen.

Tillsammans med 30 andra personer bor han i en gammal skola. 36 årige Shahid Islam sitter på en tältsäng och funderar, han säger att han förlorat allt.

– Enligt våra flygbiljetter ska vi stanna här till mitten av oktober, men många vill hem nu. Vi är helt utblottade, de flesta av oss har satsat allt på den här resan – sålt mark, djur, tagit stora lån.

Shahid Islam visar oss runt i huset. På ett bord i köket ligger en hög med kokt ris. Männen säger att de äter mest det och bröd.

De berättar att Röda Korset förser dem med kläder och skor. Men de har inga pengar alls, även om de skulle vilja åka tillbaka till sitt hemland har de inte råd med transport till Arlanda.

– Snart avslutas fastemånaden Ramadan, då är det dags för vår största religiösa högtid. Eid al-fitr är för oss vad jul är för er, tanken var att vi skulle skicka pengar till våra familjer så att de kan fira högtiden. Nu vet jag inte hur jag ska förklara den här situationen för min fru, säger Shahid Islam.


Bärplockarna i Bräcke är utplacerade i fyra fastigheter, tre villor och en skola. Nyligen inspekterade Jämtlands Räddningsförbund fastigheterna och fann en rad allvarliga brister. Även kommunens hälsoskyddsinspektör har varit på plats och gjort en inspektion.

–Problemet är att det är så många som bor där, det blir svårt med livsmedelshantering och hygien. 140 personer bor i fyra hus, det finns knappt plats för madrasser, säger Anna Lindqvist som är kommunens miljö och hälsoskyddsinspektör.


Hon påpekar att problemet funnits i Bräcke under en lång tid. Bärplockarna har bott i olika fastigheter från år till år och de hinner flytta innan kommunen kan sätta in åtgärder.

– Det är svenska personer som ligger bakom och man tycker att de hittills borde ha tillägnat sig någon typ av kunskap om vad som är acceptabla boendeförhållanden. Det verkar som att man tycker att det är okej att låta bärplockare bo så eftersom de kommer från fattiga länder. Ingen hade tänkt tanken att inkvartera turister på det sättet, säger hon.


Mannen som ordnat boende åt bärplockarna i Bräcke heter Lars Johansson. Han säger att bemanningsföretaget Bangladesh Work Force skickat hit alldeles för många plockare och han håller med om att de bor trångt.

– Men man kan inte säga att de fryser, de har ju täcken och kläder. Problemet är att en del av dem inte vill plocka, det stämmer inte att det inte finns bär. Enligt våra beräkningar plockas det 32 kilo bär i snitt per dag, jag vet att en del polacker kan plocka upp till 150 kilo på en dag, säger han.

Lars Johansson säger att han debiterar bärplockarna 80 kronor per dag för boende och bensinkostnader, det är han som ordnar transporten till skogen varje dag. Mat står bemanningsföretaget för.

– Det är billigt, det går inte att hitta billigare.


SvD Näringsliv har varit i kontakt med personerna som äger fastigheterna där bärplockarna bor. Mikael Olssons hyr ut sitt hus till Lars Johansson för 5000 kronor i månaden. För den gamla skolan i Bensjö betalar han 1000 kronor i veckan.

– Jag hade ingen aning om att han skulle packa in så många människor där. Nu har jag fått underrättelse från räddningstjänsten om att jag måste åtgärda en massa saker, det blir för dyrt. Samtidigt kan jag inte slänga ut dessa människor. De har ju ingenstans att ta vägen, säger Mikael Olsson.


Röda Korset i Bräcke kör även idag ut kläder och skor till bärplockarna. Lokalbefolkningen är engagerad och Helena Fredriksson säger att många skäms över det som pågår i det lilla samhället.

–De går runt här i sina kjolar och i badtofflor, de fryser ju. Även om det hade funnits bär i skogen är de ändå utnyttjade med tanke på hur mycket de får betala för biljett och boende. Bärföretagen struntar i det. Det viktigaste för dem är att de får in pengar, säger Helene Fredriksson.

Klockan är halv fem på eftermiddagen och bärplockarna är tillbaka från skogen. Utanför huset där de bor vägs bären, de som plockat mest har fått ihop mellan 20 och 25 kilo.


Två dagar efter SvD Näringslivs besök får bärplockarna sin första utbetalning.

– Vissa har fått 20, 50 kronor. De som fått mest i mitt hus har fått 420 kronor och det är några få. Även bärpriset har gått upp sedan ni var här, från 9 till 12 kronor, säger Shahid Islam.