Klockan är kvart i sju på kvällen. Det är mörkt och ganska kallt, termometern visar fem minusgrader och årets första snö har lagt sig på gatorna. Med broschyren under armen knackar de på dörren. Först försiktigt sedan lite hårdare.

– Hej, jag heter Christopher och jag undrar om du vill köpa julblommor?

– Nej, tack.

De går vidare till nästa hus och till nästa. Efter fem försök hittar de äntligen någon som vill köpa deras blommor. En amaryllis för 75 kronor.

– Vad samlar ni till då?

– Till vår klassresa i femman.

Erik Östlund och Christopher Minbrant går i tredje klass på en skola i Värmdö. Sedan säljkampanjen drog igång för ett par veckor sedan har de sålt till sju personer, varav fyra släktingar. Beloppet i totalrutan visar 1 150 kronor. Av de pengarna får klassen cirka 300 kronor, resten går till företaget, Tulpankungen AB.

SvD Näringslivs granskning visar att minst 300 000 barn och ungdomar i åldern 9-15 år är ute och säljer varje år för att dra in pengar till klassen eller idrottsföreningen. Det i sig är inget nytt, det har pågått i flera decennier. Det som är nytt är att den här typen av företag som riktar sig till skolklasser och föreningar för att de ska sälja deras produkter, har ökat kraftigt.

Av de drygt 30 företag som SvD Näringsliv har tittat på, har 14 startats de senaste fem åren, varav fem i år. Aktiebolagen bland dem omsatte förra året tillsammans cirka 316 miljoner kronor och flera av dem har dubblat sin vinst ett par gånger sedan 2006.

I exemplen som radas upp på företagens hemsidor förväntas barnen sälja 10-20 produkter var och provisionen ligger på i snitt 30 procent av försäljningssumman. Företagen lockar med ”lättsålda produkter, inga risker och liten arbetsinsats”.

De två tredjeklassarna från Värmdö har inget emot att sälja blommor om de får gå ihop.

– Det roligt! Och föräldrarna ska ju inte göra allt, säger Erik Östlund.

– Det är kul att få pengar, jag vill gärna åka på klassresa, säger Christopher Minbrant.

Båda två förväntas sälja åt sin idrottsklubb också - sportkläder. Den katalogen damp ner för några dagar sedan.

Rent juridiskt är det inga problem med att barn och ungdomar säljer saker så länge det är frivilligt och många föräldrar tycker att det är positivt eftersom det genererar pengar till klassen och föreningen.

– Det är bra att barnen får hjälpa till, att de inte bara får allt. Men det måste finnas en möjlighet att köpa sig fri. Det kan bli för mycket annars, säger Jessika Selin, vars döttrar säljer till innebandylaget.

I de flesta fall hjälper föräldrarna till genom att sälja på jobbet och prata med släktingar.

Ulrika Östlund, mamma till Erik, och Christophers mamma Camilla Minbrant är däremot kritiska till hur det har blivit. De tycker att barnen utnyttjas.

– Vi är så himla noga med att det inte får förekomma barnarbete i Sverige - men vad är det här då? Det här är inget barnen själva väljer att göra, det är vuxna som prackar på dom det. Det blir en press på dom att prestera, säger Ulrika Östlund.

Låt dem hellre utföra goda gärningar, som att skotta snö hos äldre eller klippa gräs, även baka och sälja utanför mataffären skulle vara okej, menar de.

– Då får de hela summan själva. Som det är nu är det företag som profiterar på våra ungar, 70 procent går till företaget, säger Camilla Minbrant.

Det finns en säkerhetsaspekt också, menar de, eftersom barnen förväntas gå runt och knacka på hos främmande människor.

Gemensamt för företagen som SvD Näringsliv har granskat är att de, med några få undantag, har få eller inga anställda vilket gör att de slipper personalkostnader. De har heller inget arbetsgivaransvar eftersom sysslan som barnen utför betraktas som hobby och ansvaret ligger då helt på föräldrarna.

Det största bolaget i kartläggningen är Newbody AB i Göteborg. Förra året sålde företaget åtta miljoner paket med strumpor och underkläder via klasser och idrottsföreningar.

– Vi ser inget etiskt problem med det här. Tvärtom hjälper vi ungdomar att komma iväg på saker. Vi gör en enorm nytta genom att de kan tjäna pengar till klassen eller laget, säger Benny Dahl, vd Newbody AB.

Företaget skiljer sig från de övriga på listan med sina 28 anställda och 2009 valdes de till Årets tillväxtföretag i Göteborgsregionen.

Flera insatta personer som SvD Näringsliv har pratat med tror att antalet nystartade företag hänger ihop med att försäljningen av Bingolotter har rasat. Det har skapat möjlighet för nya aktörer att tjäna pengar.