Planen har arbetats fram under stor brådska och kommer att pressas igenom en politiska processen för att kunna vara i kraft redan om en vecka. Enligt uppgift till SvD Näringsliv kommer emellertid Handelsbanken med stor sannolikhet inte att delta i garantiprogrammet.
Handelsbanken har inte tagit del av de likviditetsstödjande åtgärder som har förekommit de senaste veckorna. Det har väckt ont blod på de andra bankerna som tycker att Handelsbanken agerat osolidariskt. Men Handelsbankens filosofi är att man inte ska ta emot statligt stöd om man inte verkligen behöver det.
Handelsbankens inställning är besvärande för regeringen som har räknat med att alla banker ska gå delta. Dessutom räknar regeringen med att det blir olönsamt för en bank att stå utanför garantierna som är en del av regeringens stabiliseringsplan.
Planen omfattar alla svenska banker och finansiella institutioner, tillsammans ett drygt hundratal företag och den består av tre delar:
• Garantiprogram som totalt omfattar 1 500 miljarder kronor för att stödja bankernas och bostadsinstitutens medelfristiga finansieringsbehov.
• En stabilitetsfond, som ska hantera eventuella solvenssystem. Stabilitetsfonden slås ihop med insättningsgarantifonden, som idag uppgår till 18 miljarder kronor. Staten skjuter till 15 miljarder och därefter ska banker och andra kreditinstitut avsätta en årlig avgift som ska fylla på fonden så att den inom 15 år för ett kapital motsvarande 2,5 procent av BNP. Hur avgifterna ska fördelas och när avgifterna ska börja tas ut bestäms senare
• Kapitaltillskott till kreditinstitut som behöver sådana för att överleva ska ske genom att staten köper röststarka preferensaktier, men även andra åtgärder, som att staten i visa fall tvångsinlöser aktier i det man kallar systemviktiga institut.
Vid presskonferensen i Rosenbad där stabiliseringspaketet presenterades av finansminister Anders Borg och finansmarknads- och kommunminister Mats Odell framhöll man att det till vissa delar är frivilligt, men att man ändå förutsatte att alla skulle gå med.
Enligt finansminister Anders Borg är syftet med planen att hushåll och företag ska få minskade lånekostnader och värdet av sina tillgångar säkrade. Han betonar att den globala finanskrisen på inget sätt är över ännu men att de åtgärder som hittills vidtagits, framför allt inom EU-området, åtminstone har stabiliserat läget något.
–De svenska bankerna är stabila, välfinansierade men de påverkas ändå allt mer av finansoron. För att återställa förtroendet för systemet och för att se till att det inte blir de svenska skattebetalarna som i slutänden får stå med kostnaderna har vi arbetat fram stabilitetsplanen så snabbt som möjligt, säger Anders Borg som också påpekar att den svenska planen i allt väsentligt ansluter till den europeiska modell för sanering och skydd av finanssystemet som togs i Paris härom veckan.
Totalt ska planen garantera likviditet för det svenska bankväsendet och därmed minska lånekostnaderna för hushåll och företag. De banker och bostadsinstitut som vill ha tillgång till den statliga finansieringen måste dels teckna ett avtal med staten om att uppfylla vissa villkor och dels betala en viss garantiavgift.
De närmare villkoren för garantin och avgifternas storlek kommer att fastställas av Riksgälden, men en del av villkoren kommer att handla om förbud mot bonusar för de högsta ledningarna i bankerna och ersättningsstopp för styrelserna.
–Det finns en etisk dimension som är väldigt viktig i hela den här krisen. Det är ingen tvekan om att bonussystem som har gynnat högt risktagande har bidragit starkt till att krisen över huvudtaget utvecklats och det vore utmanande om vi i utformningen av stabilitetsplanen inte också tog itu med den delen, säger Mats Odell.
