Eventuella nyemissioner skulle leda till nya kursras för aktieägarna, men också göra det möjligt för bankerna att öka sin utlåning till svenska företag som just nu törstar efter krediter.

Strax före jul slutförde Swedbank sin nyemission på totalt 12,4 miljarder kronor. Förväntningarna stiger nu på att fler ska följa efter.

– Frågan om eventuella kapitaltillskott kommer att vara den viktigaste frågan när det gäller bankerna under 2009, säger Fredrik Gutenbrant, analytiker på Cheuvreux Nordic.

På börsen har bankernas aktiekurser stigit något jämfört med bottennivåerna i slutet av förra året. Men fortfarande är misstron stor. Tre av fyra storbanker har ett börsvärde som är klart lägre än aktieägarnas egna kapital, som är det bokförda pappersvärdet på bolagets tillgångar. Det indikerar att aktiemarknaden väntar sig en fortsatt dyster utveckling under 2009.

– Innan man vet vilka banker som ska göra nyemissioner är det lite vänta och se bland investerarna vilket pressar aktiekurserna. För bankerna gäller det att lägga frågan bakom sig på något sätt, säger Fredrik Gutenbrant.

I en färsk analys skissar den schweiziska banken UBS ett scenario där nordiska banker kan komma att behöva ta in i storleksordningen 125 miljarder kronor i nytt kapital.

– Idag är nordiska banker generellt sett bättre kapitaliserade än genomsnittet av europeiska banker. Men det går att förutspå ett scenario där situationen förvärras och flera europeiska banker men även nordiska kan behöva ta in nya pengar, säger Andreas Håkansson, analytiker på UBS.

I ett sådant skräckscenario ökar kreditförlusterna till två procent av utlåningen. De svenska bankerna skulle då tvingas till reserveringar för kreditförluster på hela 153 miljarder kronor vilket skulle tvinga fram nyemissioner, enligt UBS. Det är klart mer än vad Riksbankens förutspått i sitt värsta scenario där bankernas kreditsmäll skulle sluta på 77 miljarder.

Men även i en gynnsammare utveckling kan nordiska banker vilja ta in pengar. Flera europeiska konkurrenter stärker sin kapitalbas. På fredagen aviserade exempelvis franska regeringen att den är beredd att skjuta till 2,5 miljarder euro eller 27 miljarder kronor till BNP Paribas.

– Det handlar om kapprustning. Rent legalt behövs inte mer kapital, men det är ett relativspel där de banker som har den starkaste kapitalbasen vinner, säger Fredrik Gutenbrant.

Pressen på bankerna kommer inte bara från aktiemarknaden utan även från staten. De svenska storbolagen är i stort behov av krediter sedan utländska banker flytt den svenska marknaden. För att kunna öka sin utlåningskapacitet behöver bankerna stärka sin kapitalbas. Finansmarknadsminister Mats Odell öppnade före jul för att det till och med kan bli aktuellt med statliga kapitaltillskott till bankerna.

Nordea och norska DnB Nor är de nordiska banker som ligger lägst bland de svenska bankerna när det gäller så kallad kapitaltäckning och därmed närmast till hands att vilja göra nyemission. Även kring SEB surrar envisa rykten om nyemission, även om vd Annika Falkengren i början av december avvisade det. SEB har liksom Swedbank stor exponering mot det krisande Baltikum men kan också vilja stärka sin balansräkning för att kunna låna ut mer pengar.

– Tröskeln för vad som är en god kapitalisering har höjs. Vi anser att vi är väl kapitaliserade i dagsläget men utesluter ingenting, säger informationschef Odd Eiken. SEB:s storägare Investor kan också se den pressade värderingen som ett bra tillfälle att öka sin ägarandel i banken till en förmånlig kurs.

– Kapitalet räcker för att täcka väldigt stora kreditförluster i Baltikum. Men om det skulle bli väldigt mycket sämre i Sverige skulle Swedbank kunna behöva ännu mer pengar, säger Andreas Håkansson.