Men i extrema scenarier kommer marknaden troligen kräva en högre nivå på kapitalet, vilket kan sätta press på finansieringsmöjligheterna för de hårdast drabbade bankerna.
FI pekar på den stora osäkerheten om den framtida utvecklingen och anser att bankerna måste ha god beredskap även för osannolika scenarier. De ska enligt myndigheten ha konkreta planer för att kunna förbättra kapitaltäckningen inom en rimlig tidsperiod.
”FI bedömer att de svenska storbankerna i dag har en sådan beredskap”, skriver inspektionen i ett pressmeddelande.
I det värsta scenariot i FI:s stresstest utsätts bankerna för extrema påfrestningar i Östeuropa, samtidigt som recessionen i Västeuropa blir utdragen. Kreditförlusterna för bankerna beräknas i en sådan situation till sammanlagt 350 miljarder kronor under perioden 2009–2011.
I detta scenario går tre av fyra storbanker med förlust under perioden. Undantaget är Handelsbanken, vars intjäning fortfarande beräknas överstiga kreditförlusterna. Swedbank, den bank som är mest exponerad mot Baltikum, beräknas göra de största förlusterna.
Storbankernas aktier, som inledde onsdagshandeln på Stockholmsbörsen starkt uppåt, fortsatte starkt även efter det att FI redovisat sina senaste stresstester.
Swedbank låg på en uppgång på nästan 5 procent klockan 10.15, samtidigt som SEB var upp 3,7 procent. Handelsbanken och Nordea hade då gått upp med 2,2 respektive 1,7 procent.
Även kronan lyfte mot både euron och dollarn.
Finansinspektionen har undersökt bankernas situation utifrån tre olika scenarier. Det första, ett konservativt basscenario, innebär kreditförluster på 203 miljarder kronor under 2009–2011. Kreditförlusterna i Baltikum för storbankerna uppgår i detta scenario till 32 procent. I det går SEB och Swedbank med förlust under 2010, framför allt på grund av kreditförluster i Baltikum och Ukraina.
Det andra scenariot innebär extrema påfrestningar i de baltiska länderna och Ukraina, med mycket hög arbetslöshet i dessa länder och stort fall i efterfrågan. I detta scenario skulle kreditförlusterna uppgå till 34,2 procent i Baltikum och 58 procent i Ukraina, medan de i Sverige och övriga Norden skulle bli 1,5 respektive 2,7 procent. I detta scenario får SEB och Swedbank betydligt lägre primärkapitalrelationer i slutet av 2011.
Det tredje scenariot visar bankernas situation vid extrema påfrestningar i Östeuropa samt en utdragen recession i Västeuropa. Kreditförlusterna skulle enligt detta scenario uppgå till 350 miljarder kronor. I det tredje scenariot går tre av fyra banker med förlust 2009–2011.
– Det är framför allt Swedbank och SEB som drabbas. Det är inga problem för de andra bankerna att klara några av dessa scenarier.
Finansinspektionen har i sin genomgång inte tagit hänsyn till en eventuell devalvering i någon av de baltiska länderna, men chefsekonom Lars Frisell tror inte att det skulle ha någon större inverkan på bankernas kreditförluster.
– Det skulle innebära turbulens och skulle möjligtvis skjuta kreditförlusterna närmare i tiden, men skulle inte ha någon signifikant effekt på scenarierna, säger Lars Frisell.
