Annika Falkengren, vd och koncernchef för SEB. ”Stiger kreditförlusterna till 2,5 procent försvinner vinsten i Estland, Lettland och Litauen”, säger hon.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Under en rad år har svenska bankdirektörer levt i finanshimlen. Vinsterna har varit goda och kreditförluster låga eller obefintliga.
Men inte ens Handelsbanken kan längre vara helt oberörd när kreditförlustspöket återkommer. Handelsbanken har också sina surdegar och ökad företagsutlåning i Storbritannien känns inte kassaskåpssäker.
Med ökade intäkter och stigande vinst är likväl Handelsbanken i en klass för sig även om Nordea klarar sig hyfsat. Det var inga krissiffror som vd Christian Clausen presenterade under gårdagen, även om vinsten föll med 14 procent.
Det berodde inte minst på kreditförlusterna. Ifjol hade Nordea fortfarande negativa kreditförluster, återvinningar var större än förluster och reservationer, men nu bokfördes 89 miljoner euro i reserveringar. Det handlar främst om Baltikum och Danmark. När Swedbank och SEB ströp kreditfloden i Estland, Lettland och Litauen öppnade istället Nordea sina lånekranar.
Även om den baltiska kreditportföljen stannar vid 60 miljarder kronor kan det bli kännbara avbränningar 2009 när Baltikum krisar med negativ tillväxt. I Danmark där konjunkturavmattningen startade tidigt kan Nordea som näst största bank få smällar när inte bara de värsta fastighetsklipparna får ebb i kassan.
Betydligt värre ute är SEB som under tredje kvartalet drabbades av såväl den internationella finanskrisen som av den ekonomiska kräftgången i Baltikum. Trots ett starkt räntenetto, intäkter för utlåning minskade med kostnader för inlåning, minskade intäkterna. Nettovinsten halverades.
Det är tuffa tider och värre blir det, konstaterade SEB:s vd Annika Falkengren. Banken drar ner personalen med 500 personer nästa år vilket ska spara 400 miljoner.
Det motsvarar ungefär summan på de reservationer som SEB gjorde under tredje kvartalet för att möta förväntade kreditförluster i Baltikum. Förvisso utgör de 175 miljarder kronor som SEB lånat ut eller garanterat i Estland, Lettland och Litauen en mindre del av bankens totala utlåning.
Men det kan ändå bli stora pengar när krisen som ringar på vattnet når företag efter företag. Den enes konkurs blir lätt den andres problem. Idag handlar antalet problemkrediter i Baltikum om 1 procent av lånevolymen. Stiger kreditförlusterna till 2,5 procent försvinner hela vinsten i Estland, Lettland och Litauen, konstaterade Annika Falkengren själv. Under den svenska finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet handlade det om 8–10 procent.
I Baltikum har SEB fördelen gentemot Swedbank att vara störst i Litauen som hittills klarat sig bäst. Swedbank har istället halva bankmarknaden i Estland där krisen är mest akut. Men sedan handlar det inte bara om Baltikum.
Nya varsel igår vittnar om den djupa lågkonjunktur som drar in över Sverige. En avmattning har förvärrats av oron som har avskräckt kunder och beställare.
Inbromsningen blir lätt självförstärkande. Självfallet kommer inte en sådan omfattande ekonomisk rekyl att lämna bankerna oberörda.
De har överlag ägnat sig åt en massiv kreditexpansion. SEB har ökat utlåningen till ”allmänheten”, hushåll och ickefinansiella företag, med mer än 180 miljarder på ett enda år. Nordea har under samma period expanderat kreditgivningen med 14 procent till 272 miljarder euro. 272 miljarder euro motsvarar ungefär Sveriges BNP. Kreditförluster på 1 procent slår undan Nordeas hela vinst.
