I takt med att de västeuropeiska bankernas problem på hemmaplan växer, är det verksamheten i öst som drabbas.
– Vi står inför en allvarlig systemkris, varnar Europeiska utvecklingsbankens chefsekonom Erik Berglöf.
Det räcker att ta en kort promenad längs Budapests breda boulevarder så ser man problemet. Den ungerska huvudstaden fullkomligen kryllar av utländska bankkontor – framför allt tyska och österrikiska banker dominerar. Likadant ser det ut i en lång rad grannländer. I Kroatien är nästan 90 procent av bankerna utländska, i Slovakien över 80, och i Polen dryga 60 procent.
– Beroendet av västeuropeiska banker har blivit ett problem. De östeuropeiska ekonomierna hade stor nytta av bankerna innan krisen, men nu är läget helt annorlunda, säger Erik Berglöf, Europeiska utvecklingsbankens svenska chefsekonom, som är på tillfälligt Stockholmsbesök.
Han visar statistik på bankjättar som BNP Paribas, Unicredit, Raffeisen och Société Générale. Staplarna över hur mycket lån de behöver refinansiera sträcker sig höga. Det handlar om tusentals miljarder euro – per bank. Lägg sedan till nya och högre kapitalkrav och situationen blir än värre.
– Bankerna kan knappast ta in kapital på marknaden, det är för dyrt i dag. Alltså måste de dra ner på allt som inte är kärnverksamhet, och dit hör inte Östeuropa, förklarar Erik Berglöf.
Han säger att det är svårt att motivera exempelvis en fransk bank att främja den ukrainska verksamheten när det går dåligt på hemmaplan.
– Följden blir att de stryper kredittillförseln till en dotterbank som kanske bara står för några procent av den totala verksamheten, men som är systemviktig i det land den verkar i, säger Erik Berglöf som är riktigt oroad över framtiden i en rad före detta kommunistländer.
Det har redan blivit näst intill omöjligt för företag i många länder att få kredit hos banken, vilket gör att ekonomierna riskerar att krympa kraftigt och arbetslösheten växa när investeringarna avstannar. Erik Berglöf målar dessutom upp ett scenario där vanligt folk slutar lita på bankerna och börjar ta ut sina pengar. Något bankerna kommer göra allt för att förhindra, vilket i sin tur kan bli starten på en nedåtgående spiral som underminerar hela banksystemet.
– Mest extrem är situationen med de grekiska bankerna. Du har 15 stycken som är systemviktiga i sydösteuropeiska länder som Bulgarien, Serbien och Makedonien. Där utgör grekiska banker upp till en dryg fjärdedel av den totala bankmarknaden i enskilda länder.
Med tanke på de problem Grekland står inför kanske det inte är så konstigt om bankerna vill plocka hem sina tillgångar, men det skulle leda till stora problem för grannländerna.
Dotterbolagen är i många fall starkt beroende av finansiering från moderbanken, vilket gör att en grekisk bankkris även blir en bulgarisk eller rumänsk bankkris.
– Det grekiska banksystemet är oerhört nära en kollaps. Än så länge har vi bara sett början, men myndigheterna har börjat bygga staket för att hindra de grekiska bankerna att ta tillbaka kapital, säger Berglöf.
För Erik Berglöf är det i dag London som är hemmabas. Svensken tillhör sedan länge en av Europas absoluta auktoriteter på länderna öster om den forna järnridån. I dag arbetar han som chefsekonom på Europeiska utvecklingsbanken, EBRD, som ägs av 61 medlemsländer tillsammans med EU och den Europeiska investeringsbanken.
Så vad ska man då göra för att komma tillrätta med problemet? Erik Berglöf anser att vi måste lyfta det till EU-nivå. Det behövs gemensam lagstiftning, en gemensam insättningsgaranti för privatpersoner, och att de olika medlemsländerna slutar agera på egen hand. Ett sådant exempel är Österrike, där centralbanken beslutade i slutet av november att alla österrikiska banker i Central- och Östeuropa, skulle tvingas finansiera nya krediter på den lokala marknaden.
– Beslutet kom helt plötsligt och det är nästan förvånande att grannländerna inte reagerat mer än de gjort med tanke på vilka konsekvenser det får. Vi måste hitta samordningsmekanismer mellan länderna, säger Erik Berglöf.
