Bankerna hade väntat sig mer

Sänkningen till 0,5 procent kan ge upphov till en diskussion om de kan sänka ytterligare enligt Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank.

– Det är möjligt att Riksbankens direktion anser att man nu har kommit till en nollränta och att det inte finns någon anledning att gå lägre. Alternativt att vill de ha lite krut kvar, säger hon.

– Utifrån konjunkturläget skulle man kunna ha lagt sig på 0,25 procent direkt. Det är min uppfattning, tillägger hon.

Vilka risker finns det med en nollränta?

– Riskerna finns inte i dagsläget. De uppkommer på lite sikt, när återhämtningen väl kommer och man ska börja höja igen.

Risken för att en inflation eller inflationsförväntningar ska få fäste ser hon som liten.

– I det korta perspektivet ser jag ingen risk att kronans försvagning ska leda till kraftig inflation. Just nu har vi en period där priserna faller tillbaka.

Skulle Riksbanken se behov av ytterligare penningpolitisk stimulans i lågkonjunkturen räknar Cecilia Hermansson med att banken kommer att gå ut och köpa obligationer på marknaden, vilket innebär mer pengar i systemet. De tiondelar som finns kvar att sänka på reporäntan får ingen större effekt, resonerar hon.

– Det kan handla om att försöka att få ned de långa räntorna genom att köpa statsobligationer och få ut mer likviditet i ekonomin och på så sätt ytterligare lätta upp de monetära förhållandena, säger hon.

– Men det är alltid svårt att veta hur mycket man måste köpa för att det ska motsvara exempelvis en halv procentenhet på räntan. Det här ny terräng och det är svårt att göra de bedömningarna just nu, tillägger hon.

Cecilia Hermansson väntar sig ingen effekt på boräntorna efter Riksbankens räntebesked.

– Det här var redan inprisat på marknaden. Då blir det inga stora förändringar. Det var redan väntat. Om Riksbanken hade sänkt något ytterligare hade det kanske blivit någon effekt, säger hon.

Eventuell kritik mot att bankerna väljer att inte följa efter Riksbanken ned med boräntorna avvisar hon på förhand.

– De som menar att bankerna inte följer efter måste inse att bankerna redan räknat med den här sänkningen och då prisat in det i sina bolåneräntor.

Effekterna för företag och hushåll blir bara marginella, enligt Hermansson.

– Räntorna har ju redan gått ned. Men skulle man inte ha gjort den här sänkningen hade man fått höjningar i stället. Då hade företagen och hushållen märkt av det.

– Det var en mindre sänkning än vi trodde. Men det är intressant att notera att Lars EO Svensson, som är teoretikern bakom Riksbankens ramverk, reserverar sig och vill se ännu lägre räntor, säger Henrik Mitelman, chefanalytiker på SEB.

Han är inte säker på att styrräntan ännu har nått botten.

– Jag tror att det finns en chans att de kan komma med ytterligare en 25-punkters sänkning.

– Riksbanken skickar signalen att det kommer att dröja väldigt länge tills det vänder, konstaterar Nordeas chefekonom Annika Winsth.

– Svensson reserverade sig ju, men jag skulle säga att när vi är nere på så här låga nivåer är det inte själva räntenivån som vänder konjunkturen.

Winsth anser att Riksbanken nu har gjort vad den kan med räntevapnet. Ytterligare ett sätt att få svenskarna att börja konsumera är att säga att räntan kommer att ligga kvar på den låga nivån länge, ända till första kvartalet 2011, som Riksbanken också gör nu.

– Men det är en extremt låg nivå vi ligger på. Vi tror på lite mer tillväxt än vad de säger till hösten 2010 och att räntan kanske kan börja höjas då.

Winsth noterar vidare att den senaste tidens räntesänkningarna har gått igenom bra ut i samhället, och bland annat gjort hushållens bolån billigare. Sänkningen på 50 punkter var i linje med Nordeas egen prognos, men lägre än analytikers förväntningar vilket gjort det ”ganska stökigt i marknaden” omedelbart efter räntebeskedet, enligt Winsth.

Tor Borg, ränteanalytiker på det statliga bolåneinstitutet SBAB, tror liksom Riksbanken på mer finanspolitisk stimulans och mindre offentligt sparande än vad som hittills utlovats från regeringen.

– Vi räknar också med att det kommer mer. Jag tror att man ska lyssna på finansministerns budskap om att det är viktigt att hålla i plånboken. Men jag tror definitivt det kommer mer stimulans från finanspolitiken.

Pengar till kommuner och arbetsmarknadspolitiska åtgärder ligger närmast till hands, enligt Borg.

– Det är egentligen mer av samma sak som man redan har gjort.

– Vi hade räknat med att de skulle sänka en halv procentenhet. Så det blev som väntat. Vi hade också väntat att de skulle förlänga tiden de ser med låg ränta, alltså skjuta räntebanan framåt, säger Tor Borg, ränteanalytiker på det statliga bolåneinstitutet SBAB.

Han noterar även att Riksbanken öppnar upp för en ytterligare sänkning, bland annat då en ledamot ville sänka mer än vad som nu gjordes.

– Jag ser också att de är ganska explicita med att de är beredda att köpa stats- och bostadsobligationer om det skulle bli sämre, säger han.

Räcker den här stimulansen?

– Man kan inte göra så mycket mer. Om räntan är 0,50 procent eller 0,25 procent har marginell betydelse för ekonomin. Det spelar inte så stor roll.

Han tror att det krävs ytterligare konjunkturförsämringar för att det ska bli aktuellt för Riksbanken att börja köpa obligationer för att få ned marknadsräntorna.

– Det som kan spela roll är om man ger sig på att försöka påverka räntorna på längre löptider. Men jag tror inte vi är där ännu. Då krävs det mer försämring i ekonomin för att man ska börja ge sig in på något sådant.

– Sänkningen var lite mindre än vad vi hade trott. Man sträcker ut perioden av låg ränta lite längre än vad man flaggade upp för i februari. Vi kommer att se räntor på de här nivåerna en bit in i 2011, säger Jan Häggström, chefekonom vid Handelsbanken, till TT.

– Nu är vi väldigt nära botten för reporäntan.

Vad får det för konsekvenser i stort?

– Med de här låga räntorna hjälper Riksbanken till med att lägga en botten för ekonomin och bidra till en återhämtning.