Vad kan då läsarna dra för lärdomar av böckerna? Jo, ett som är säkert är att fondsparande inte är poppis bland författarna. Höga avgifter på fonder får stor kritik och de rekommenderar sparande i aktier istället. Och för den som inte känner sig hemma på aktiemarknaden rekommenderas breda indexfonder som har lägre avgift.

I boken Bankbluffen av E24-journalisten Joel Dahlberg hängs Swedbanks förvaltare Stefan Franzén, Hugo Lewné och Ingemar Syréhn ut. De är huvud- eller medförvaltare till 19 fonder som drog in 1,5 miljarder kronor i avgifter till banken ifjol. Men även Jan Schenling och hans förvaltarkollegor på SEB faller under Joel Dahlbergs lupp. Jan Schenling sköter tillsammans med två kollegor sju fonder som tillsammans drog in cirka 230 miljoner kronor i avgifter ifjol. Men ingen av räntefonderna slog det index som de jämförde sig med.

Att som läsare bli avskräckt från att placera i räntefonder är enkelt. Samtidigt kommer det siffror som indikerar att 9 av 10 svenskar inte planerar för en räntehöjning i framtiden. Endast 6 procent av landets bostadsägare uppger till exempel att de sparar mer än tidigare.

Inte undra på, tänker jag.

För med storbanker som pratar gallimattias samtidigt som feta bonusar delas ut är förtroendet för finansmarknaden allt annat än gott. Böcker som ger råd och tips kring sparande kanske vore på sin plats. I takt med att bankerna tappar kundlojalitet och fler ställer krav kanske bankerna kan titta inåt istället för utåt och ägna en stund åt självkritik.