Swedbank har tagit över tillgångar för 1,5 miljarder kronor, varav 950 miljoner i leasingbilar och hus. Banken tar också över fastigheter i New York. Handelsbanken äger sedan i somras Plastal Industri.
Foto: Mark Lennihan/AP, Adam Ihse/Scanpix
Handelsbankens huvudkontor vid Kungsträdgården i Stockholm är en klassisk bankmiljö; mörka träpaneler, anställda i kostymer och ljuddämpande mattor. Här styr ledningen över bankens personalstyrka på 11000. Men sedan finanskrisen slog till har Handelsbanken blivit arbetsgivare åt ytterligare runt 1100 personer i flera bolag vars verksamhet inte brukar förknippas med bankpalats. Handelsbanken äger sedan i somras Plastal Industri, en underleverantör till fordonsindustrin. Handelsbanken köpte delar av verksamheten sedan moderbolaget Plastal – ägt av riskkapitalbolaget Nordic Capital – gick i konkurs i vintras. Handelsbanken hade lånat ut 2,1 miljarder till Plastal.
–Vi bedömer att det var ett bättre ekonomiskt alternativ för banken att bli ägare och försöka få ut ett högre värde längre fram än att alla tillgångar slumpades ut vid konkursen, säger Bengt Kjell, vd för AB Handel & Industri.
Det är ett bolag där Handelsbanken valt att lägga tillgångar de får in i den pågående krisen. Förutom Plastal finns det 50-procentiga aktieposter i tre andra bolag, två svenska detaljhandelsföretag och ett norskt grossistbolag.
AB Handel & Industri bildades 1916 och har använts av Handelsbanken i en lång rad kriser, senast i början av 90-talet. Sedan mitten av 90-talet har det varit vilande, fram till nu. Det är bara ett exempel på bankernas nya roll i finanskrisen: som företagsägare. Swedbank bildade nyligen ett nytt separat bolag, Ektornet AB, för att axla den uppgiften.
–Att ta över tillgångar, förädla dem och slutligen sälja är den bästa strategin, vilket bland annat 90-talskrisen visade, säger Göran Bronner, riskchef i Swedbank.
Fram till och med slutet av september i år hade Swedbank tagit över tillgångar för 1,5 miljarder kronor, varav 950 miljoner i leasingbilar och hus som krävts tillbaka. Sammanlagt har Swedbank osäkra fordringar på nästan 36 miljarder, varav 25 miljarder i Baltikum. Även fastigheter i USA kommer att hamna i Ektornet. Under hösten och nästa år kommer Ektornet att byggas upp och inom ett par år kommer det att innehålla tillgångar för 5–15 miljarder kronor, uppskattar Göran Bronner.
–Det kommer att bli alltifrån obebyggd mark till halvfärdiga hus och fastigheter, säger han.
SEB har bildat separata fastighetsbolag i Estland, Lettland och Litauen. Än så länge har SEB tagit över fastigheter till ett värde av ett par hundra miljoner kronor i Baltikum, men siffran kommer att öka. Sammanlagt har SEB lånat ut 27 miljarder till fastigheter i Baltikum, varav knappt 5 miljarder är klassat som osäkra fordringar vilket är ett första steg mot att tas över av banken.
–Totalt i de baltiska länderna kommer det att röra sig om fastigheter för ett par miljarder, säger Johan Andersson, SEB:s kreditchef.
Nordea har också bildat fastighetsbolag i de baltiska länderna, som kommer att vara inriktat på att ta över bostadsfastigheter. Där har banken ännu inte tagit in några tillgångar.
–Än så länge har det varit väldigt få fall, men det kan inte uteslutas att det blir en del, säger Carl-Johan Granvik.
På hemmaplan har Nordea också blivit delägare i flera riskkapitalägda bolag som fått problem med ett alltför stort skuldberg. Kylskåpsbolaget Dometic, takboxtillverkaren Thule och finska Sanitec är några exempel. Det största bolag som skapats i finanskrisens kölvatten är Valot Invest, som äger finansmannen Maths O Sundqvists tidigare bolag Skrindan. Valot, som tidigare var en del av investmentbanken Carnegie, ägs nu direkt av Carnegies nya ägare Altor och Bure och har tillgångar för över 10 miljarder.
Efter bankkrisen på 90-talet bildades flera stora fastighetsbolag som senare sattes på börsen. Denna gång kan det bli likadant. För Ektornet är en börsnotering ett alternativ när Swedbank om ett antal år ska sälja.
–Ja, det är en möjlighet även om det är väldigt tidigt. Ektornet kommer att bli en stor tillgång för Swedbanks aktieägare, säger Göran Bronner.
Även Handelsbanken sneglar på börsen när Plastal så småningom ska säljas.
–Visst, det är tillräckligt stort för det. Men det kan också bli ett samgående med något annat företag i branschen, säger Bengt Kjell.






