Den slutsatsen drar den europeiska bankmyndigheten EBA efter den senaste rundan av stresstester av banksektorn.
En nyhet är att beräkningen för svenska banker inte längre baseras på övergångsreglerna från Basel I, konstaterar Finansinspektionen (FI). Det innebär att kravet på kapitaltillskott lyfts bort från alla svenska storbanker, nu även från Handelsbanken och Swedbank. Enligt FI tillhör svenska banker de mest välkapitaliserade i Europa.
EBA offentliggjorde sin rapport vid 18-tiden på torsdagen.
Summan 114,7 miljarder euro har vuxit med 8 procent sedan förra rapporten i oktober, noterar Reuters.
Ökade risker för banker i Tyskland, Italien, Österrike och Belgien ligger bakom bedömningen. Tyska banker saknar enligt EBA 13,1 miljarder euro i kapital, mot 5,2 miljarder i oktober.
Bankerna har till 20 januari på sig att beskriva hur deras kapital ska öka till den nivå EBA kräver, och ska ha skaffat fram pengarna till slutet av juni.
EBA:s första beräkning kom i oktober och var baserad på siffror från juni. Den här nya beräkningen bygger på septembers siffror och metoden har ändrats något, bland annat därför att länderna mätt kapitalet lite olika den första gången. Därför är det inte konstigt att totalbeloppet ökat med åtta procent, anser Martin Noréus, chef för enheten tillsyn stora banker på Finansinspektionen (FI).
- Jag skulle inte säga att det egentligen är så mycket nytt nu. Totalbeloppet för de 71 bankerna ligger ändå inom samma härad, säger han till TT.
Det EBA nu går ut med är en rekommendation, som de nationella tillsynsmyndigheten ska se till att bankerna följer. Någon ny beräkning kommer inte från EBA.
- Situationen är allvarlig. Euron kan explodera och Europa spåra ur, varnar Frankrikes EU-minister Jean Leonetti i en tv-intervju, på torsdagen.
Han är inte ensam om att befara att euron, som infördes som betalningsmedel för i dagarna tio år sedan, kan vara på väg bort.
Den amerikanska storbanken JP Morgan Chase ” Co råder sina kunder att förbereda sig på en kollaps, rapporterar tidningen The Wall Street Journal. Bankens analytiker ser en 20-procentig chans att det inträffar.
Dessutom uppges centralbanker, även inom eurozonen, förbereda sig på att valutaunionen kan lösas upp.
Irlands centralbank ska enligt källor ha börjat utvärdera om det kommer att behövas extra tryckpressar för att få ut nya sedlar om euron ska ersättas, skriver tidningen.
Samtidigt ska Schweiz centralbank, som i höstas införde ett tak för schweizerfrancens värde mot euron, ha börjat fundera på hur denna mekanism ska hanteras om euron försvinner.
Samma problem torde gälla länder som Lettland och Danmark, vars valutor är knutna till euron.
Montenegro, som utan att vara med i valutaunionen har använt euron som betalningsmedel sedan 2002, är ett specialfall.
- Det finns många möjligheter, från att gå över till en annan utländsk valuta eller att introducera en inhemsk, säger Nikola Fabris, montenegrinsk centralbankschef till tidningen.
