Den 15 december höjde Riksbanken reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent, men höjningen säger inte längre så mycket om vad som händer med bolåneräntan. För SEB:s existerande kunder höjdes samtidigt tremånadersräntan på bottenlån med 0,88 procentenheter.

–Det är en hög höjning på en gång men den beror på att våra upplåningskostnader stigit så mycket jämfört med september, säger Mats Torstendahl, chef för kontorsrörelsen på SEB.

Finansinspektionen, FI, har i uppdrag från finansdepartementet att följa bolåneinstitutens räntemarginaler.

–Efter finanskrisen är det inte längre meningsfullt att bara titta på gapet mellan repo och bankernas utlåningsräntor. Det är många komponenter som spelar roll för bankernas finansieringskostnad, i dag är det till exempel en stor del av finansieringen som sker i utländsk valuta och då uppkommer swapkostnader när man ska byta valuta, säger Lars Frisell, chefsekonom på FI.

Bolånecheferna på bankerna förklarar också de högre bolåneräntorna med att kortfristig upplåning har ersatts med längre obligationsupplåning som kostar pengar att växla ned, swappa, till kortfristig finansiering. Dessutom har kostnaden för likviditet återigen ökat på grund av oron på de internationella finansmarknaderna.

–Det är inte lika oroligt som hösten 2008 men inte heller samma låga riskpremier som 2006 vilket leder till att kostnaden för likviditet ökar. När det flaggas för förändringar i regler leder det också till att upplåningen blir längre än tidigare, säger Tomas Pousette, chefekonom på SBAB.

Det Tomas Pousette syftar på är de så kallade Basel III-reglerna som i korthet innebär att bankerna måste ha mer och säkrare eget kapital. Redan nu har bankerna börjat förbereda sig genom att låna på längre bindnings- tider.

Tomas Pousette påpekar också att det som egentligen styr den korta upplåningen mellan bankerna inte är reporäntan utan Stibor, interbankräntan. Men även där har skillnaden till bankens tremånadersräntor ökat kraftigt i november och december. Den 17 december var skillnaden mellan Stibor 90 och SBAB:s tremånadersränta 1,23 procentenheter jämfört med 1,07 i snitt i oktober.

SEB har sedan i somras valt att lägga ut sin upplåningsränta på hemsidan. Den består av Stibor 90 plus en likviditetskostnad. Den 17 december var SEB:s marginal till listpriset på tremånadersräntan 0,78 procentenheter.

– Det är viktigt för oss att vara transparenta när de bakomliggande upplåningskostnaderna blir mer och mer komplicerade att förklara, säger Mats Torstendahl.

Ingen av konkurrenterna har dock hängt på.

–Det där brukar regleras av marknaden. Har vi inte marknadsmässiga räntor får vi heller inga kunder och det är ju inte så att SEB har lägre räntor än någon annan, säger Michael Skytt, bolånechef på Nordea.

Hans förslag till kunderna är att inte hänga upp sig för mycket på räntornas fluktuationer utan ständigt räkna med en normal bolåneränta på cirka 5 procent.

Ulf Rydstedt är rådgivare på Konsumenternas Bank- och finansbyrå och tycker det vore önskvärt om fler bolåneinstitut redovisade sin upplåningsränta.

–Det handlar ju om förtroende. Just nu är det inte så lätt att få en övergripande bild av räntesituationen. Men vi får bara sporadiska frågor hos oss. Anledningen kan vara att räntorna fortfarande ligger på en relativt låg nivå.

Men framöver blir det mer kännbart när reporäntan höjs. Marknadsbedömare har pratat om att Basel III-anpassningen kan leda till ytterligare påslag på mellan 0,5 och 1 procentenheter. Bankerna säger att det ännu är för tidigt att säga vilken effekt de nya reglerna får, men att det troliga är att kunderna får betala ännu mer för bolånen.

–Man får tänka sig att skillnaden mellan marknadsräntor och de mot kund blir större än man varit van vid. Kanske gäller det mer för tremånadersräntan än för en femårig bunden, säger Tomas Pousette.