Stockholmsbörsen svajar upp och ner med en baksmälla av USA:s sänkta kreditbetyg från Standard & Poor’s. Det riktiga raset ser dock ut att utebli. Terminerna för Nasdaq och det bredare aktieindexet S&P 500 i USA indikerar en öppning ned på runt 1,5 procent ned när det i eftermiddag är dags för en ny handelsdag. En förklaring till en betydligt lugnare reaktion än först väntat på Standard & Poor’s sänkning är att det bara bekräftar det alla redan vet - att USA har ett gigantiskt budgetproblem.

Men kritiken mot kreditvärderingsinstitutet har inte låtit vänta på sig från amerikanskt håll. Det är också intressant att notera att USA får sänkt betyg samtidigt som det ser betydligt värre ut för flera europeiska länder. Frankrike till exempel spås bli nästa land som får ansluta till den ökända PIIGS-gruppen med Portugal, Irland, Italien Grekland och Spanien. (Med tanke på Frankrikes betydelse och för att inte såra deras självkänsla kanske det då blir bästa att lämna ’gris’ epitetet och istället döpa klubben till FIPIGS). Men trots sina problem med att få ihop hushållskassan håller Frankrike än så länge ett trippel A av Standard & Poor’s att jämföra med USA som nu bara har två A.

Men trots sina problem med att få ihop hushållskassan håller Frankrike än så länge ett trippel A av Standard & Poor’s att jämföra med USA som nu bara har två A.

Den statsskuldsorsakade härdsmälta på världens kreditmarknader och börser nu krönt med en nedgradering av det amerikanska kreditbetyget sätter sina spår. Många bolag på Stockholmsbörsen med ett större utländskt ägare som Ericsson, ABB, Boliden och Sandvik tappar. I synnerhet amerikanska investerare vill nu minska sina risker och överger mindre marknader som Stockholmsbörsen.

Ser vi till halvårsrapporterna och vinstförväntningarna är tappet i år på drygt 20 procent en klar överreaktion. Men stora europeiska stater måste hålla hårdare i plånboken vilket naturligtvis påverkar konsumenternas förmåga att handla – samma mönster som väntas i USA med en konsumtionsnedgång bådar inte gott för efterfrågan.

Inga statliga pengar att spendera innebär mindre pengar till infrastruktur satsningar eller en ökning av offentliga arbetstillfällen. Privata bolag tänker sig för en extra gång innan de nyanställer eller investerar i mer produktionskapacitet. Det ger en vink om att vinstförväntningarna framöver kan behöva skrivas ned på grund av en lägre efterfrågan. Lägre vinstutsikter får investerare att lämna börsen trots att många bolagsaktier ser ut att handlas till rena reapriserna.