De slår larm om brott, korruption eller andra missförhållanden. Så kallade whistleblowers är ofta avgörande för att stoppa grova oegentligeheter och klara upp komplicerade ekobrott. Men priset kan vara högt. En whistleblower riskerar repressalier som att bli utstött på arbetsplatsen, degraderad eller i värsta fall sparkad.
Flera röster har nu höjts för ett stärkt skydd för dem som vågar ”blåsa i visselpipan”.
I Sverige finns ett grundlagsfäst meddelarskydd och förbud för offentliga arbetsgivare att efterforska källan till uppgifter i massmedia. Lagen om anställningsskydd reglerar uppsägningar men Claes Sandgren, ordförande för Institutet mot mutor, tycker inte att det är tillräckligt.
– Meddelarskyddet gäller inte i det privata näringslivet. Om någon slagit larm om att ett företag till exempel tar eller lämnar mutor kan man alltid göra sig av med den personen genom att köpa ut honom eller henne.
Claes Sandgren är kritisk till att Utredningen om mutor, som överlämnade sitt betänkande till regeringen i juli i år, inte tar upp frågan mer än att man konstaterar att det kan vara önskvärt att skyddet för whistleblowers i Sverige förstärks.
Flera remissinstanser har också reagerat. Transparency International Sverige påpekar att Europarådets civilrättsliga konvention mot korruption förpliktigar staterna att ge rättsligt skydd åt whistleblowers som anmäler misstankar om korruption. I en resolution som antogs i april preciseras kraven på skyddet. Med hänvisning till resolutionen antog Europarådet samma dag en rekommendation som uppmanar regeringarna att bland annat göra en översyn av sin lagstiftning.
Ett flertal länder i Europa har på sista tiden stärkt skyddet för whistleblowers, Norge och Storbritannien är två exempel.
I Norge är det straffbart med repressalier mot en person som slagit larm om oegentligheter. Den som utsatts har rätt till skadestånd.
– Anmälningar från whistleblowers är det effektivaste sättet att spåra upp korruption. Men generellt har det i Sverige varit ytterst ovanligt att folk haft kurage nog att slå larm. Det är inte så konstigt när risken är stor att råka illa ut. Många har ingen alternativ arbetsgivare och då vill man inte bli känd som bråkstake, säger Claes Sandgren.
Gunnar Stetler, överåklagare vid Riksenheten mot korruption, tycker att ett skydd för whistleblowers bör utredas ordentligt.
– Om det begås handlingar med högt straffvärde måste man skapa system som gör det möjligt att dessa kommer fram. Det typiska för en brottsutredning är att en person som drabbats av ett brott gör en anmälan och brottsutredningen startar. Men det finns ett antal brott som i realiteten inte har en tydlig målsägande.
Han menar att det inte alltid finns någon person som lider skada när det handlar om korruptionsbrott och ekonomisk brottslighet i allmänhet. Gunnar Stetler anser att Sverige i dag inte har ett bra system för att hantera det.
Just nu pågår ett antal utredningar vid Riksenheten mot korruption som påverkats i positiv riktning tack vare whistleblowers. Men fortfarande är det få i näringslivet som vågar slå larm och den senaste tidens svenska whistleblowers återfinns främst inom offentlig verksamhet.
– Om fenomenet är vanligt förekommande i USA, där det finns en skyddslagstiftning, ska man inte tro annat än att behovet är lika stort i Sverige, konstaterar Gunnar Stetler.
