- Det här visar att det är naivt att tro att priserna faller bara tack vare ökad konkurrens, säger LO:s chefsekonom Dan Andersson.
Han har fått regeringens uppdrag att utreda vilka effekter avregleringen av tele-, el-, post-, inrikesflyg-, taxi- och järnvägsmarknaderna har haft för konsumenter, näringsliv, arbets- marknad och samhällsekonomi.
Utredningen är långt ifrån färdig, men redan nu står det klart att konsumenterna inte gynnats av att monopolen fallit. Inom fem av de sex granskade marknaderna har priserna stigit kraftigt, visar prismätningar från SCB.

Priserna på järnvägsresor har gått upp 125 procent sedan 1988 då marknaden liberaliserades. Konsumentprisindex, KPI, visar att den allmänna prisökningen under perioden endast varit 57 procent.
Näst värst är elpriserna, som har ökat 86 procent, att jämföra med KPI på 9 procent. En del av prisstegringen förklaras av att elskatten mer än fördubblats, men även om man räknar bort skatteeffekten så har elpriset stigit mer än KPI.
Och mönstret med
kraftiga prisökningar återfinns även på posttjänster, som har blivit 80 procent dyrare, taxiresor som kostar 72 procent mer och inrikesflyg där priserna stigit 63 procent.
Endast telesektorn kan skryta med fallande priser sedan avregleringen för drygt 10 år sedan. Att ringa kostar 13 procent mindre i dag än det gjorde då.

Men trots de dystra siffrorna tycker utredaren Dan Andersson inte att avregleringarna kan kallas misslyckade.
- Nej, det här visar bara att man inte får vara så aningslös och tro att allt blir perfekt bara för att man konkurrensutsätter en marknad. Vi måste jobba mer med åtgärder för att få dem att bli effektiva. Det krävs ingrepp både i form av regler och mer konkurrens.
Dan Andersson varnar för att betrakta avskaffandet av monopol genom en ideologisk lupp.
- Vissa menar av ideologiska skäl att avregleringar är fel. Andra tror att avregleringar automatiskt löser alla problem. Men det här visar att frågorna är betydligt mer komplexa än så.
Konjunkturinstitutet, KI, har på
utredningens uppdrag studerat vad avregleringarna betytt för de branscher som konkurrensutsatts. Men trots att ökad konkurrens brukar kopplas samman med högre produktivitet, har KI svårt att se några tydliga generella effekter på produktiviteten. I flygbranschen har lönerna ökat och produktiviteten minskat, vilket har lett till ett pressat kostnadsläge. Även inom taxisektorn tycks produktiviteten ha gått ner, medan telekomsektorn och järnvägsbranschen har lyckats öka produktiviteten.