En poster med Greklands premiärminister Giorgos Papandreous och finansminister Evangelos Venizelos på har klistrats upp vid Syntagmatorget i Aten. På den står ”Efterlysta av det grekiska folket”.
Foto: Panayiotis Tzamaros/REUTERS
Premiärminister Giorgos Papandreou sa under sitt anförande inför förtroendeomröstningen i det grekiska parlamentet att han kommer gå till presidenten på lördagen för att presentera sin avsikt att inleda samtal med samtliga partier med målet att bilda en bred koalitionsregering. Han kommer göra så med en förtroendeförklaring i ryggen. Sent under fredagkvällen vann han nämligen den med siffrorna 153–144, enligt Skynews.
Papandreou sade att frågan om vem som ska leda den nya regeringen är öppen.
Mot slutet av sitt anförande vände sig Papandreou till sina utländska kollegor och sade att de måste ha förtroende för grekerna.
– Jag vill att ni ger mig er röst av förtroende, sade Papandreou till parlamentet.
Han varnade för nyval – som skulle kunna sluta med ”katastrof” – och öppnade samtidigt för att avgå om det skulle behövas i nationens intresse.
Papandreou talade även om de nu skrotade planerna på folkomröstning och om vad han tror skulle ha blivit utslaget av den.
– Jag är säker på att det hade blivit ett ja, sade han.
Aleka Papariga, det grekiska kommunistpartiets ledare, varnade omedelbart efter talet för att den koalitionsregering Papandreou nu vill bilda kommer att sitta i två år och kommer att tvinga igenom ännu hårdare åtstramningar än de som hittills gjorts i Grekland under de två åren av skuldkris.
Timmarna före förtroendeomröstningen hade ett 1000-tal demonstranter samlats på den avspärrade gatan framför parlamentet i Aten. De flesta är vänsteraktivister som helst ser att hela parlamentet upplöses och ersätts av ett helt nytt statsskick.
– Det behövs ett statsskick där arbetarnas intressen tas till vara, säger Markos Daskalakis, 37-årig programmerare från Aten, till TT:s utsände.
Han har en megafon hängande i en rem över axeln och är en av det dussintalet agitatorer som rör sig bland demonstranterna.
– Glöm både folkomröstningen och nyvalet de pratar om. Vi måste hitta en utomparlamentarisk lösning, säger Daskalakis.
Nicolas Paraskevopoulos, 27-årig ingenjör, tillhör samma grupp demonstranter. Han tror att Papandreous regering överlever förtroendeomröstningen på fredagen, precis som den överlevt en rad liknande kriser sedan 2009.
– Men han har inte folkets stöd. Folket vill att han avgår, säger Paraskevopoulos.
När klockan närmade sig 22 svensk tid hade det glesnat i leden av demonstranter på Syntagma-torget, där Greklands parlament ligger vid sidan av lyxhotelll, bankpalats och regeringsbyggnader.
Men inne i den upplysta parlamentsbyggnaden, ett gammalt kungligt slott, pågick debatten inför förtroendeomröstningen för fullt.
Enligt Greklands regering har man i dag pengar i kassan som täcker utgifterna fram till den 15 december. Men i slutet av december kommer utöver utbetalningar av löner och pensioner dessutom ett sjok av obligationslån, som löper ut. Sammantaget handlar det om motsvarande hundratals miljarder kronor, som i dagsläget helt enkelt inte finns.
Och i januari blir det ännu värre, med en rejäl omgång nya obligationslån som måste rullas vidare med hjälp av nya lån.
Enligt grekiska bedömare TT talat med pågick på fredagen försök inom regeringspartiet Pasok att övertala premiärminister Giorgos Papandreou att avgå. Detta är ett krav från det ledande oppositionspartiet, konservativa Ny demokrati, för att det ska stödja krisuppgörelsen från förra veckan.
Ett annat krav från oppositionen är att det bildas en interimsregering med teknokrater, som tar över och förvaltar landets intressen fram till ett nyval.
Fredagens förtroendeomröstning följer på en turbulent vecka, med politiskt rävspel på hög nivå och en enorm marknadsturbulens som följd.
Kaoset hade sin upprinnelse i att Papandreou, enligt uppgift för att få i gång samtal med Ny demokrati-ledaren Antonis Samaras, tidigt i veckan oväntat gick ut och krävde en folkomröstning om förra veckans krisuppgörelse med euroländerna.
Förslaget om en folkomröstning lades på is sedan Tyskland och Frankrike förklarat att det skulle vara samma sak som att grekerna röstar om huruvida de vill vara kvar i eurozonen eller inte.



