– Utsikterna för det spanska banksystemet är fortfarande negativa, säger kreditvärderingsföretaget Moody’s i sin nya rapport om Spanien, som kom i måndags.

Bakom pessimismen ligger Spaniens ekonomiska krisläge, som tvingar fram rekordstora statliga besparingar. Detta pressar vinster och tillgångsvärden i företagen, vilket i sin tur slår mot bankerna, som får allt svårare att klara sin kapitalisering.

Enligt Moody’s skulle de spanska bankerna behöva upp till 17 miljarder euro för att klara de nya, hårdare kapitaltäckningskraven. Regeringen har avsatt 99 miljarder euro i statligt bankstöd; hittills har cirka 15 miljarder använts.


De pengarna har gått till att tvinga sparbankerna (cajas på spanska) att gå samman – en fusionsvåg som ska vara klar till jul. Affärsbankerna, med globala jättar som Santander och BBVA i spetsen, går däremot bra och lär inte behöva knacka på hos ”bankakuten”.

Men Moody’s, som blickar 12–18 månader framåt, ser molnen torna upp sig: Spaniens banker kan göra förluster på upp till 176 miljarder euro. Och det är dubbelt så mycket som bankerna själva har tagit upp som möjliga kreditförluster i sina böcker, varnar Moody’s.


Nu uppmanar den spanska centralbankens chef Miguel Ángel Fernández Ordóñez bankerna att vara ännu mer öppna i sin information.

– När uppfattningen om verkligheten är mycket värre än verkligheten själv så är det bästa att förklara än mer i detalj, sade han i måndags.


Samtidigt påpekade han att de spanska bankerna har betydligt bättre ”stresstålighet” – förmåga att stå emot kriser – än de irländska bankerna.

Efter Irlands akuta kris i november har de oroliga blickarna vänts mot Portugal och – i första hand – Spanien, som är den fjärde största ekonomin i eurozonen. En blödande ekonomi i djup recession har lockat till sig finanshajar och andra spekulanter som vill göra kortsiktiga vinster på ännu ett land i kris.

På mindre än tre år har Spanien fallit från Europas främsta jobbskapare till ett land med rekordhög arbetslöshet: 20 procent. Det innebär att över fyra miljoner spanjorer nu står utan jobb.


Efter två år av djup recession, utlöst av att den stora bo- och byggbubblan sprack, försöker regeringen desperat att få Spanien på fötter igen. Sparpaket efter sparpaket har klubbats för att man ska få bukt med underskotten i statens finanser. Drygt 11 procent av BNP i fjol ska ner till 6 procent nästa år och 3 procent år 2013 – allt för att återvinna omvärldens och marknadernas förtroende.

I maj, mitt i Greklands och eurons värsta kris hittills, tvingades regeringen i Madrid att skära i de offentliganställdas löner och frysa pensioner. Statens investeringsbudget hårdbantades och man lättade på reglerna för att anställa och göra sig av med folk.

Premiärminister José Luis Rodríguez Zapatero lovade också att reformera hela pensionssystemet till i januari 2011 och höja pensionsåldern från 65 till 67 år. Detta utlöste vilda protester och en generalstrejk i september, den första mot socialistregeringen sedan den kom till makten 2004.


Men dessa krisåtgärder applåderas av ECB-chefen Jean-Claude Trichet, som är eurons högste väktare. Han ser regeringens pensionsreform och reformerna på arbetsmarknaden som nödvändiga för att höja Spaniens tillväxtpotential. Och han hyllar den pågående fusionsvågen som ska göra Spaniens sparbanker större, starkare och mer stryktåliga.

– Detta är en annan nyckelfaktor för att minska turbulensen sade Trichet i fredags.


Samma dag sade Spaniens finansminister Elena Salgado att en räddningsoperation som den för Irland ”har aldrig funnits på kartan”.

– Det finns inget i den spanska ekonomins fundamenta som indikerar att vi behöver be om finansiellt stöd utifrån, förklarade Salgado i en radiointervju.

Hon sade att regeringens senaste sparpaket, som lades fram i förra veckan, kommer att minska underskottet i statens finanser ännu mer. Där ingår höjd tobaksskatt och en delprivatisering av det stora och lönsamma rikslotteriet. Regeringen tänker även sälja ut hälften av den spanska flygplatsmyndigheten Aena och privatisera landets två storflygplatser: Barajas (Madrid) och El Prat (Barcelona).

Salgado räknar med att dessa åtgärder ska ge så pass stora intäkter att statens upplåning 2011 stannar på drygt 30 miljarder euro – att jämföra med de 45 miljarder som var planerat tidigare.


I teorin borde detta sänka priset på de pengar som Spanien måste låna upp nästa år – det mesta utomlands. Men fortfarande är riskpremien för spanska statsobligationer rekordhög (se diagrammet) – på den högsta nivån sedan Spanien gick över till euro.