-För det första så kan ingen idag säga exakt hur billig drachmen skulle bli, men det mest troliga är att devalveringen skulle bli i samma storleksordning som den Argentina var tvungen att göra för tio år sedan, på 70 procent eller mer. Det skulle fullkomligt döda vår export, säger Papadopoulos.

Teresa Küchler är SvD Näringslivs reporter på plats i Aten.

Teresa Küchler är SvD Näringslivs reporter på plats i Aten.

Sveriges situation på nittiotalet, där en flytande, nedvärderad krona gjorde svenska varor billigare att köpa från utlandet och då rejält ökade orderingångarna till svenska företag, går inte att jämföra med vad som skulle ske om man gjorde samma med drachmen, förklarar ekonomen och finansanalytikern.

Grekland har till skillnad från Sverige knappt några råvaror. De största exportvarorna är förädlade produkter, alltså andra eller tredje led från råvaran, som först måste importeras. Störst är förädlade oljeprodukter, som står för nästan 40 procent av Greklands export.

Om vi kraschar, försätts i bankrutt och måste lämna euron - hur ska då någonsin få omvärldens förtroende?

Constantine Papadopoulos

-Tänk dig att du plötsligt måste köpa in råoljan till åtta, nio gånger dagens pris- våra småföretag skulle inte ha råd att importera oljan till sina produkter, säger tjänstemannen.

-De som förespråkar devalvering är skolboksekonomer som inte alls vet hur den grekiska ekonomin ser ut, understryker han.

Constantine Papadopoulos säger att grekerna gör sitt allra yttersta för att klara alla åtstramningar och reformer, och att omvärlden borde ge dem sitt erkännande för detta.

- I slutändan så är målet att Grekland ska komma ur krisen med en mer konkurrenskraftig ekonomi som man kan lita på. Om vi kraschar, försätts i bankrutt och måste lämna euron - hur ska då någonsin få omvärldens förtroende?