Det är populärt att gnälla på bostadsmäklarna. De tar så mycket betalt och gör så lite, heter det i klagosången. Men när det kommer till kritan, när det egna huset eller lägenheten ska säljas, så väljer många ändå att använda sig av en traditionell mäklare. Gärna någon som man känner till sedan tidigare, eller någon som lyckades bra med grannens försäljning eller varit verksam i området en tid.

Detta beteende är kanske inte så märkligt. En bostadsförsäljning är bland den största affär som en privatperson är inblandad i. Alla vill vara vinnare och få ut det mesta möjliga i pengar vid en försäljning och då vill man inte chansa på ett oprövat kort.

Detta innebär dock att det är svårt för nya aktörer att etableras och att konkurrensen förblir liten, eller helt obefintlig på sina håll. Vissa geografiska områden domineras helt av en eller två aktörer.

Det var nog en och annan som hoppades att de nya nätmäklarna skulle röra om lite i grytan och öka trycket på marknaden när de lanserades för ett antal år sedan. Och säkerligen fanns även de som hyste farhågor om en ökad konkurrens.

Visst har nätmäklarna satt prisfrågan i fokus – i synnerhet när de kom – och dörrarna öppnats för nya aktörer som erbjuder mäklartjänster till lågpris, men de dominerande aktörernas ställning har inte påverkats. Dagens storspelare var bland de största även för fem–tio år sedan.

Enligt branschorganisationen Mäklarsamfundet är Fastighetsbyrån den största aktören med 25 procent av marknaden och därefter kommer Svensk Fastighetsförmedling med 20 procent av marknaden.

Nätmäklarna har haft en tuff match ända sedan starten. Tanken att effektivisera marknaden och erbjuda billigare mäklartjänster är god. Prisargumentet biter på vissa säljare, men långt ifrån alla.

I genomsnitt går 88 procent av bostadsförsäljningarna via en mäklare. Det betyder att 12 procent av försäljningarna genomförs på egen hand, exempelvis genom att de utannonseras på köp- och säljsajter som Blocket. I vissa län är denna andel mycket högre, exempelvis i Jämtland där den landar på 43 procent.

Hur som helst borde det finnas utrymme för alternativa aktörer. En nätmäklare som erbjuder en god service till ett lågt pris borde kunna hitta kunder både bland dem som idag väljer en traditionell mäklare och bland dem som idag väljer att sälja helt själv.

Men det handlar om att vinna förtroende, vilket inte alltid är lätt. Och att ändra människors beteende tar tid. Man kan jämföra med den tröghet som finns inom banksektorn. Trots kritik mot storbankernas avgifter, och stundtals deras agerande, är det få kunder som byter bank till någon uppstickare.

Pris är ett starkt argument men det kanske inte är det främsta i en bransch där man säljer drömmar och alla önskar sig att göra världens bästa affär.