Eftersom Riksbanken strävar efter att vara lätta att förstå och förutspå kan både Riksbank och marknadens aktörer känna sig nöjda.
Samtidigt flaggar Riksbanken för att höjningen är början på fortsatta höjningar. Det betyder att landets bolånetagare får vara beredda på att de rörliga lånen börjar röra sig uppåt.
Enligt Riksbankens egen prognos ligger styrräntan på cirka 1 procent vid årsskiftet och uppåt 4 procent om drygt tre år. Boräntorna stiger i samma omfattning minst.
Boränntorna kan stiga ännu mer eftersom de banker och institut som lånar ut behöver större buffertar och för att skärpta regler på finansmarknaden fördyrar upplåning.
Var beredda på att de senaste årens otroligt låga boräntor är över.
Så ser det ut på sikt. Däremot var det inte klart att Riksbanken skulle höja idag.
Två av de sex direktionsledamöterna ville ha höjningen senare.
Med tanke på den oro som alldeles nyligen drabbade börser och finansmarknader i Europa vore det fullt möjligt att avvakta med höjningar. Och sedan när det blir dags höja desto snabbare.
Å andra sidan är återhämtningen i svensk ekonomi stark och stabil - det visar inte minst dagens inköpschefsindex och bilförsäljningsstatistik. Därför är det helt i sin ordning att höja räntan för att inte ekonomin ska överhettas framöver.
Varför ska Sverige ligga på 0,25 procent och nu på 0,50 procent när euroländerna har 1 procent i styrränta. Och eurozonens ekonomi ser mycket mer instabil ut.
Det finns således goda argument både för att ligga kvar lågt och att höja. Riksbanken valde att göra det som de flaggat för och som var förväntat.
Glöm inte att även 0,5 procents styrränta är en sjukligt låg ränta. Än är kriser och problem inte över i den svenska och internationella ekonomin. Men just nu gäller gradvisa höjningar av styrräntan och därmed av räntenivån överhuvudtaget.
