BONN Beskedet från Greklands finansminister Giorgios Papaconstantinou är glasklart. På frågan vad som händer om Grekland inte får nästa delbetalning före utgången av juli svarade han sent på måndagskvällen i en intervju med tv-stationen Skai:

– Landet stoppar sina betalningar. Löner, pensioner, alla statsutgifter ställs in. Då är det bara att dra ner rullgardinen.

Utspelet kom strax efter det att den socialdemokratiskt ledda regeringen i Aten klubbat ännu ett åtgärdspaket om sammanlagt 6 miljarder euro, motsvarande 2,8 procent av landets BNP.

Nervkriget går nu in i ny fas.


Oppositionen i parlamentet konfronteras med ett katastrofscenario för att få bredast möjliga stöd när de folkvalda ska rösta om sparpaketet. Premiärminister Giorgos Papandreou har en majoritet på sex röster. Men den så kallade Trojkan – långivarna från EU, Europeiska centralbanken (ECB) och Inter- nationella Valutafonden (IMF) som inför varje utbetalning nagelfar ekonomin – pockar på bred uppslutning och stark förankring i samhället.

Finansminister George Papaconstantinou låter nu förstå att detta är en vacker illusion. Ska krisen inte sprida sig till resten av eurozonen måste Grekland med alla medel räddas. Hur illa det annars kan gå antydde i går ratinginstitutet Moody´s.

– En grekisk kollaps skulle skapa extrem instabilitet och skulle starkt påverka andra länders kreditvärdighet, varnade institutet. I första hand portugisiska och irländska statspapper riskerade i sådana fall en nedgradering till skräpstatus.

Alastair Wilson, kreditvärderingsinstitutet Moody's chef för Europa, framhöll i en intervju med nyhetsbyrån Reuters att Spanien och Italien inte spelar i samma liga som Portugal och Irland men att även dessa skulle utsättas för hård marknadspress i fall av en grekisk konkurs.

Italien och Spanien har de senaste dagarna hamnat i skottgluggen för ratinginstituten som oroar sig över strukturproblem som skylts över i åratal.

I Italien är inte bara budgetunderskottet på 119 procent förra året utan också kroniskt låg tillväxt som nu gör sig påmind.


Finansminister Giulio Tremonti har visserligen med järnhand pressat budgetunderskottet till 4,6 procent. Men obalanserna i ekonomin, den höga undomsarbetslösheten och framför allt den politiska handlingsförlamningen har lett till att ratinginstitutet S & P i måndags skruvade ned utsikterna för Italien till bedömningen negativ.

Helgens missnöjesval i Spanien där de regerande socialdemokraterna förlorade stort i regional- och kommunalvalen har inga omedelbara konsekvenser för Spaniens sparpolitik. Men i kombination med ungdomsprotesterna i Madrid och andra storstäder vittnar det om ett urholkat förtroende för regeringen, delvis också för den politiska eliten som helhet.

Med spänning väntar mark- naderna på parlamentsvalet i Portugal den 5 juni. Svidande åtstramningar är priset som landet har fått lova i utbyte mot ett stödpaket på 78 miljarder euro. Redan i år ska budgetunderskott sänkas med 3 procentenheter till 5,9 procent.


Men övergångsministären under socialdemokraten José Socrates har gått på hård kollisionskurs med den konservativa oppositionen under Pedro Passos Coelho om hur besparingarna ska genomföras. Den värsta tänkbara utgången vore ett otydligt valresultat och segdragna regeringsförhandlingar – i stället för snabba beslut och kraftfulla reformer.

Politiska risker rycker allt mer fram som ett tungt orosmoment. Så sent som i måndags sänkte ratinginstitutet Fitch bedömningen av den belgiska ekonomins utsikter från betyget stabil till negativ med hänvisning till ett politiskt vakuum sedan parlamentsvalet i juni 2010.

I Grekland ligger nerverna nu utanpå. Senaste opinionsmätningar tyder på att cirka 80 procent av befolkningen säger nej till fortsatta åtstramningar. Inkomsterna har det senaste året minskat med i snitt 20 procent, och allt fler greker plundrar nu sina bankkonton för att överleva krisen. Regeringen Papandreou flyttar därför fokus från skattehöjningar och nedskärningar till privati- seringar. Redan i år ska delar av telebolaget OTE, TT Hellenic Postbank och hamnarna Pireus och Thessaloniki säljas ut. Staten väntas i år dra in 3,5–5,5 miljarder euro. Fram till 2015 ska stats- kassan fyllas på med 50 miljarder.