2006 införskaffade Tullverket en scannerbil för röntgning av containergods. Sätten att smuggla framförallt piratcigaretter är kreativa. Vid ett tillslag gömde sig några miljoner cigaretter inuti persondatorer.
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL
I ett hörn av Tullverkets hangarlika byggnad i Skandiahamnen i Göteborg står ett möblemang som ser ut att höra hemma i något av Saddam Husseins gamla palats. Möbelhandlaren som äger de skrymmande barock-
fåtöljerna med guldkrusiduller har aldrig brytt sig om att hämta dem. De värdelösa kopiorna har blivit kvar hos tullen i över 20 år. Det är i dem som tullpersonalen avnjuter sitt förmiddagskaffe.
När fikarasten är över radar tull-inspektör Kristina Zetterman upp glödlampor till bilstrålkastare på en bänk. Sedan krossar hon dem med en hammare. Dunk, dunk, kras! Hammarslagen ekar i hallen. Glödlampa efter glödlampa krossas. Förpackningarna bär en stor tysk biltillverkares logotyp. I en öppnad container från Kina står fler kartonger med samma innehåll.
Kristina Zetterman har jobbat hos Tullverket i över 20 år. Men det är under de senaste fem åren som hon har ägnat en allt större del av sin arbetstid åt att förstöra saker. Under förra året beslagtog och förstörde Tullverket över en miljon artiklar. Hon krossar skärmarna på mp3-spelare. Hon klipper i täckjackor. Skär sönder handväskor. De större partierna dumpas under hennes överinseende direkt i någon av ugnarna på Sävenäs sopförbränningsstation.
– Jag gör det med blandade känslor. Samtidigt som många människor i världen lever i fattigdom så ser jag tusentals klädartiklar och skor bara gå upp i rök. Men jag vet samtidigt att det finns goda skäl att försöka stoppa handeln.
Innan vårt möte föreställde jag mig piratkopiering som ett begränsat problem i form av de mode- och lyxartiklar med missbildade logotyper och illa stavade produktnamn som brukar säljas på charterorternas strandpromenader. Inget kunde vara mer fel.
Dagens piratkopiering sker i industriell skala. 2006 gjorde tullmyndigheterna i Hamburg det största enskilda tillslaget i modern tid: 116 containrar med sneakers, armbandsur och leksaker avsedda för den europeiska marknaden till ett värde av 3,5 miljarder kronor.
Konfektionsvaror utgör den största delen av godset som fastnar hos tullen. Men allt som kan säljas för pengar piratkopieras. Läkemedel, mat, elektronik, reservdelar till bilar. Till och med hela bilar. Tack vare modern digital teknik och 3D-scannrar kan en vara kopieras och göras tillgänglig på marknaden i rekordfart.
Förra året brände Kristina Zetterman bland annat upp 60 000 klämmor avsedda för plastpåsar. Hennes kollegor har fraktat 50 000 exklusiva kockknivar till Stena Recyclings metallkross.
– I Kina kostar knivarna kanske 25 öre styck att tillverka. I butiken säljs de för över 1 000 kronor. För den organiserade brottsligheten är vinstmarginalerna ofta större än inom droghandeln.
Samtidigt är riskerna minimala. Medan knarkkurirerna riskerar långa fängelsestraff får importörerna av piratgods skadestånd, böter och eventuellt näringsförbud om de åker fast. I undantagsfall kan det bli tal om några månader bakom lås och bom.
I Sverige har man tidigare haft en ganska avslappnad attityd till brott mot varumärkeslagen. Under 90-talet och fram till 2003 var Göteborg en transithamn för fejkgods som fraktades vidare till i första hand Storbritannien. Det krävdes att världshandelsorganisationen WTO skulle hota med sanktioner innan svenska myndigheter reagerade.
Ett antal tullinspektörer, däribland Kristina Zetterman, utbildades i immaterialrätt. 2006 investerade tullen 16 miljoner kronor i en scannerbil som ytterligare underlättar spaningsarbetet. Den står parkerad utanför byggnaden.
I hytten är det svalt. På skärmar framför oss avtecknar sig innehållet i en container som kontrollerades under förra året. Under ett lager av toalettsitsar döljer sig 9 miljoner falska cigaretter.
– Ofta är förfalskningarna så skickligt utförda att inte ens tobaksföretagens egna experter kan se skillnaden mellan sina produkter och de falska. Varorna måste skickas till särskilda laboratorier för analys.
Ibland beror det på att både kopian och den äkta varan kommer från samma fabrik. På natten byter ägarna i hemlighet till sämre och billigare råvaror. Eller så kommer cigaretterna från fabriker som på pappret gått i konkurs, så kallade spökfabriker.
Med hjälp av scannerbilen genomlyser tullen omkring 20 containrar varje dag. Det är bara en bråkdel av allt gods som passerar norra Europas största hamn. Varje dygn lastas och lossas här över 2 000 containrar.
Kristina Zetterman tar oss med på en rundtur i Tullverkets utryckningsfordon. Hon vill visa oss vilka volymer det handlar om.
Nere vid kajen ligger ett av världens största lastfartyg – Mærsk Singa-pore, 335 meter långt och med en lastkapacitet på 8 452 containrar. De brandgula grensletruckarna åker kors och tvärs över hamnområdet som enorma dinosaurier.
Det är så här den globala handeln ser ut i verkligheten: Vidsträckta industriella landskap av asfalt och betong och ändlösa rader av anonyma rostande containrar. Kolossala lastfartyg ständigt på väg med konsumtionsvaror tillverkade i Sydöst-asien och Kina.
Enligt World Customs Organization utgör piratkopiorna mellan 5 och 7 procent av den totala världshandeln. Värdet på piratmarknaden beräknades 2005 av US Chamber of Commerce till omkring 650 miljarder dollar varje år. Som jämförelse kan nämnas Wal-Marts (världens största företag sett till omsättning) totala försäljning under 2007 på 349 miljarder dollar. Den förre chefen för FBI:s enhet för organiserad brottslighet James Moody har kallat piratkopiering för ”2000-talets brott”.
På sitt kontor, med utsikt över Södermalm i Stockholm, sitter juristen Omar Baki. Han är en av Sveriges främsta experter på immaterialrätt och arbetar på Brann, en juristfirma som i 60 år specialiserat sig på frågor rörande patent, varumärken och upphovsrätt. Det stökiga lilla kontoret står i kontrast mot Omar Bakis grafitgrå kostym och välstrukna skjorta. På hyllorna har han samlat fejkade gymnastikskor, läkemedel, leksaker och haspelrullar till fiskespön.
– De flesta känner inte till konsekvenserna av den här verksamheten, säger han och fortsätter:
– Samhället förlorar miljarder i uteblivna skatteintäkter. Jobb försvinner eftersom företag som fått sina varor plagierade tvingas lägga ner. Och vart hamnar egentligen pengarna som du betalade för din fejkade skjorta?
På sin dator visar han en skiss över en organisation. Den bygger på en utredning han har gjort av ett företag, som tillverkade falska Ralph Lauren-skjortor och sålde dem på svenska outlets. Tillverkningen skedde i avlägsna fabriker i Sri Lanka, Indien, Kina och Indonesien där inga kontroller av arbets-miljö eller barnarbete sker. Intäkterna placerades i brevlådeföretag i skatteparadis som Holländska Antillerna och Bahamas.
Varifrån pengarna som bekostar produktionen kommer ifrån kan Omar Baki bara gissa. Men en av personerna bakom företaget visade sig efter en kontroll hos kinesiska myndigheter tillhöra brottssyndikatet Triaderna i Hongkong.
– Det är välkänt att bland annat Camorran i Neapel använder handel med piratkopior för pengatvätt. Pengar som kommer från droghandel och trafficking. De piratkopiorna hittar man inte på filtar i gathörnen. De säljs i vanliga klädbutiker över hela Italien.
En rapport från organisationen The International Anticounterfeiting Coalition IACC ger en ännu mörkare bild av den globala piratindustrin. 1996 monterades, enligt amerikanska transportmyndigheter, över en halv miljon piratkopierade reserv-delar i amerikanska trafikflygplan. Piratkopierade maskindelar har hittats i kärnkraftverk och i bromssystem på personbilar.
I Kina dog 2001, enligt rapporter från regeringsstyrda medier, 192 000 kineser efter att ha behandlats med fejkade läkemedel. På andra håll i världen har vaccin gjorts av kranvatten, p-piller av mjöl och förfalskade aidsmediciner utan verkan sålts till ovetande patienter.
Enligt World Health Organization WHO består handeln med läkemedel till 10 procent av förfalskningar. I u-länderna är siffran på sina håll så hög som 60 procent. Enligt IACC finns det inte bara kopplingar mellan piratindustrin och den organiserade brottsligheten. Handeln med fejkade lyxartiklar påstås även ha finansierat kända terrororganisationer som ETA i Spanien och al-Qaida.
– I dag är det upp till rättighets-innehavarna att reagera. Man kan ju fråga sig om det är rimligt att företag ska tvingas slåss mot organiserad brottslighet och terrorism.
Han är missnöjd med åklagarnas och polisens bristande engagemang. Men saker har ur Omar Bakis synvinkel ändå blivit bättre. Tendensen är att immaterialrätten förstärks. Den stora boven i dramat, Kina, har efter påtryckningar från framförallt USA infört världens kanske modernaste lagsystem för immaterialrätt.
Inom EU är sanktioner mot piratkopiering och plagiering på väg att harmoniseras mellan länderna genom det så kallade Sanktionsdirektivet. Det innebär bland annat att rättighetsinnehavare, alltså företagen själva, sedan 1999 kan göra husrannsakan hos misstänkta privatpersoner och affärsrörelser. Under förra året gjorde Omar Baki själv, tillsammans med personal från Kronofogdemyndigheten, tio sådana razzior.
Ur en låda tar han fram en burk bantningsmedel. Enligt etiketten kommer det från en stor hälsokosttillverkare. Men pillren innehåller inget annat än socker. Preparatet har sålts via en svensk hemsida och bakom den stod en man från Stockholm, som enligt Omar Baki hade kopplingar till ett kriminellt motorcykelgäng. En tidig morgon söktes mannens bostad igenom.
– Eftersom han inte var hemma när vi knackade på, bröt vi upp dörren.
Gryningsräderna brukar ha en avskräckande effekt. Omar Baki har sett människor gömma sig under bilar eller låtsats vara någon helt annan. Efter följande stämningsansökan och skadeståndskrav brukar i regel aktiviteten upphöra.
Än så länge kan svenska charterresenärer fortsätta att köpa hem fejkade klockor och handväskor utan att få sina hem stormade av företagsjurister. Varor för enskilt bruk innebär inga åtgärder från myndigheterna.
På andra håll är reglerna betydligt hårdare. Kristina Zetterman på Tullverket i Göteborg har tagit emot telefonsamtal från desperata föräldrar till semestrande tonåringar som fått böteslappar på tiotusentals kronor för att de burit förfalskade solglasögon på flygplatser i exempelvis Nederländerna eller Italien.
Glödlamporna är förvandlade till glassplitter. Med en mattkniv skär Kristina upp en kartong med träningsoverallsjackor av känt märke som kommit från Kina. Original eller kopia? Hon vet ännu inte. Företagets jurist får göra bedömningen. Vi får inte fotografera lådans innehåll. Att förknippas med piratkopior innebär att varumärket riskerar att urvattnas. Att stämma sina egna kunder är inte heller särskilt bra reklam. De flesta företag låter därför sina jurister sköta problemet så diskret som möjligt. Kristina Zetterman har dock en egen teori till varför vissa bolag väljer att ligga lågt.
– Vissa piratkopior håller i dag så pass hög kvalitet att de ofta kan vara lika bra, eller kanske till och med bättre, än originalen. Ibland kan det löna sig mer för det drabbade företaget att helt enkelt köpa upp fabriken. Jag känner åtminstone till ett fall med en stor verktygstillverkare när detta har hänt.
Varorna till årets julhandel är på väg över havet från låglöneländerna i Asien, packade i containrar. Kanske spricker sömmarna i dina julklappsjeans ovanligt lätt. Kanske börjar batteriet i din nya mobil att brinna. Kanske sitter det någon reservdel i motorerna på semesterflyget, som inte borde sitta där. Men mest troligt är ändå att du förblir lyckligt ovetande om att produkterna du fyller ditt liv med inte alltid är det du tror.
