Sverige saknar till skillnad från många andra länder en samlad statistik som visar de samhällsekonomiska kostnaderna för arbetsskador. Vid årets arbetsmiljöriksdag, som genomförs idag, presenteras en ny studie med en första kartläggning av området.
– En stor del av kostnaderna ligger i andra system än det som gäller ersättningen för arbetsskador, säger professor Eskil Wadensjö vid Stockholms universitet, en av de båda forskarna bakom studien.
I rapporten, som SvD Näringsliv tagit del av, kartläggs kostnaderna i den offentliga sektorn. År 2008 betalades 5,4 miljarder kronor i arbetsskadeersättning. Men de samlade utgifterna för socialförsäkringar, förebyggande arbetsmiljöarbete, sjukhusvård och kostnader i rättväsendet uppgick till närmare 15 miljarder kronor.
Utöver det finns effekter i form av skattebortfall, kostnader för individer och företag samt utgifterna i olika avtalsförsäkringar. Hur stor den effekten är har forskarna inte beräknat. Men tillsammans kan det handla om en prislapp som motsvarar 3–4 procent av Sveriges samlade ekonomi.
– Så är det i jämförbara länder, där man har system för att beräkna kostnaderna, säger Eskil Wadensjö.
Han föreslår att Arbetsmiljöverket får i uppdrag att kartlägga de totala utgifterna. Det skulle öka drivkrafterna att förbättra arbetsmiljön. En möjlighet är också att differentiera arbetsgivaravgifterna mellan olika branscher.
– Gör man det dyrare för branscher med farliga verksamheter så ger man dem ett starkare incitament för att förebygga arbetsskador, säger professor Eskil Wadensjö.
Arbetsmiljöverkets generaldirektör Mikael Sjöberg anser också att en samlad statistik över samhällets kostnader för arbetsskador bör införas.
– Vi kommer att ha en dialog med regeringen i den frågan, säger han.
Mikael Sjöberg tror att attityden till förebyggande arbete skulle ändras om det blev känt hur stora kostnader arbetsskadorna ger.
– Och även om man kommer långt med regler och tillsyn, skulle effekten bli långt starkare om det förebyggande arbetet blir självklart och viktigt överallt i‑samhället.
Men Sverige har redan en förhållandevis bra arbetsmiljö i internationella jämförelser. Varför då lägga pengar på ny statistik?
– Om vi tittar framåt kommer det att krävas att människor arbetar mer och längre för att klara välfärden. Då kan man använda brutala metoder som höjd pensionsålder. Men man kan också underlätta människors vilja och förmåga att arbeta genom en bättre arbetsmiljö, säger Mikael Sjöberg.
