Estland nedvärderades inte av kreditvärderingsinstitutet Moody’s när grannländerna Lettland och Litauen igår gavs sänkt betyg. Ett av skälen berör direkt Sverige.
Förutom att Estland under de goda tiderna samlade ekonomiska reserver behöver landets regering inte bekymra sig över kreditförluster i banksystemet. Detta medan Lettland förra hösten brådstörtat fick ta över Parex Bank.
Det beror på att tre svenska storbanker med Swedbank i spetsen har 90 procent av bankmarknaden i Estland och att åter- stoden kontrolleras av Danske Bank efter köpet av finska Sampo Bank. Behöver någon bank räddas blir det snarast svenska regeringen som får gripa in, noterar Moody’s.
Först i skottlinjen finns Swedbank som har halva bankmarknaden i Estland och är största banken i Baltikum. I Litauen är dock SEB ledande.
Swedbank har lånat ut och garanterat ungefär 250 miljarder kronor i Baltikum varav cirka 100 miljarder i Estland. Nu exploderar kreditförlusterna i främst Lettland men Estland står på tur. När nye chefen Michael Wolf tror att ökningen av osäkra fordringar kommer att dämpas under kommande kvartal är verklighetsförankringen dunkel.
Senaste prognosen från Estlands centralbank varnar för att landets ekonomi kan krympa med över 15 procent i år. Det liknar ekonomisk härdsmälta.
För att bevara den fasta växel-kursen kommer Estland precis som Lettland och Litauen tvingas till hård åtstramning. Det kommer att ytterligare förvärra läget för företag och hushåll.
Företag kommer gå omkull och privatpersoner inte kunna betala lån på bostäder och bilar. Swedbanks delårsrapport framhåller att banken redan etablerat samarbete med fastighetsmäklare och bilförsäljare för att hjälpa kunder med övermäktiga skulder.
Det kanske ändå inte blir lätt att realisera tillgångarna. Bilförsäljningen i Estland föll med 68 procent i mars, nedgången var än större i Lettland och Litauen, och bostadsmarknaden har kollapsat. Den lär inte bli bättre av att befolkningen minskar precis som i övriga Baltikum.
Det mesta tyder alltså på att kreditketchupflaskan i Baltikum ännu så länge bara har gett ifrån sig en mindre klick. Enligt BIS, Bank For International Settlements, har svenska banker totala fordringar i Baltikum på 80 miljarder dollar.
Michael Wolf anser att Swedbank klarar förluster i Baltikum som överstiger nivåerna från den svenska finanskrisen i början av 1990-talet. Då kan det för Swedbanks del handla om över 40 miljarder kronor.
Men självklart kommer inte den svenska bankrörelsen att vara opåverkad av krisen som slår allt hårdare mot företag och arbetsmarknad här hemma. Det blir växande kreditförluster även i Sverige som ytterligare sänker lönsamheten.
Exempel från Storbritannien visar att bara en emission kan göras med befintliga ägare. Nästa gång finns bara staten. Måste staten rädda svenska storbanker i Baltikum kan förstås bankernas frihet att låna ut pengar vitt och brett inte bestå.
