Andreas Kindahl räknar med att betydligt fler företag som ägs av riskkapitalbolag kan gå omkull.

– Ser man till de stora riskkapitalportföljerna tror jag det här bara är början. Troligtvis så kan vi förvänta oss flertalet konkurser bland företag med riskkapitalbolag som ägare. Givet att det ofta finns så små finansiella marginaler vore jag förvånad om vi inte får se det, säger Kindahl.

Bakgrunden är enligt Kindahl de gångna årens överdrivet förvärvsvänliga marknad, som eldades på av en överlikviditet i marknaden, låga finansieringskostnader och god efterfrågan i ekonomin.

– När cykeln nu vänt dramatiskt gör riskkapitalbolagen en ekonomisk bedömning om de ska stoppa in mer pengar eller inte. I vissa fall tror jag de kommer att komma fram till att det är bättre att låta bolaget gå omkull eller rekonstrueras. Detta förvärras av den väldigt svåra likviditetssituationen på marknaden i dag vilket gör det väldigt svårt för både företag och riskkapitalbolag att hitta finansiering.


Affärsmodellen för riskkapitalbolag kan komma att ändras i krisens spår, tror Andreas Kindahl, analytiker på Standard & Poor's.

– Den här typen av skuldsättning av portföljbolagen är inte långsiktigt hållbar, säger han.

– De transaktioner som gjorts de senaste två åren år generellt sett mest utsatta, då marknaden gick lite ur styr och det blev dyrt att köpa bolag, tillägger han.

Enligt Kindahl drog priserna för bolagen i många fall en skuldsättning på upp till tio gånger intjäningsförmågan (EBITDA) när det var som värst.

– När det då blir ett hack i intjäningsförmågan räcker inte pengarna till att ens betala räntorna.

Hur lågt ska det ned för att hålla?

– Det är bolagsspecifikt. Men transaktionerna som gjordes för fem år sedan låg på kanske en skuldsättning som var fem gånger intjäningsförmågan. De har det också kämpigt i dag, men inte lika dramatiskt.

En konkurs för ett riskkapitalägt bolag innebär förutom att anställda troligtvis påverkas negativt även att riskkapitalbolaget får göra en nedskrivning av sin investering i det utsatta bolaget.

– Och då det generellt sett är en väldigt hög skuldsättning räcker ofta inte tillgångarna till att skydda bankerna i en sådan här konkurs.

Vilka branscher är mest riskfyllda?

– De cykliska industrierna, där efterfrågan har vikt dramatiskt. Men i dagens väldigt svaga konjunkturläge är det väldigt få bolag som kommer undan oskadda, säger han.


Per Storbacka, rekonstruktionsansvarig på Pricewaterhouse Coopers i Sverige, räknar också med fler konkurser och rekonstruktioner inom fordonsindustrin.

– Plastal är ju aktiva inom en bransch som är väldigt hårt ansatt, fordonsindustrin som sådan. Vi har sett vad som händer med Saab och nu har vi Plastals konkurs, säger han.

Han tycker dock att de som vill skylla den akuta situationen på hög skuldsättning inom just riskkapitalsektorn är fel ute.

– Att koppla det till riskkapitalmodellen är svårt. Det är en extremt ansatt bransch de är verksamma inom, säger han.

Så det har inte med affärsmodellen att göra?

– Nej, det är oerhört tufft för underleverantörerna inom fordonsindustrin. Man går för långt om man säger att det är på grund av att det är en riskkapitalaffär, svarar Michel Eriksson, ansvarig för företagsaffärer på samma firma.

Hur ser riskerna ut i ägarleden?

– Det är klart att det blir påfrestningar i systemet. Men det är svårt att överblicka vad det kan leda till i dag.


Han tillägger att ett konkursbeslut slår väldigt hårt mot ägarna.

– För en riskkapitalist är det här det sista man vill göra. Den sista åtgärden, säger han.

– Det ligger många och långa analyser bakom innan man fattar detta beslutet. Det är ju i princip oåterkalleligt, fyller Storbacka i.

När vänder det?

– Vi önskar vi hade en kristallkula. Men det är väldigt svårt att säga att vi ser någon vändning inom snar framtid. Nu är det väldigt, väldigt kärvt, säger Eriksson.


Enligt Marie Reinius, vd för Svenska riskkapitalföreningen, är Plastal i första hand ett offer för lågkonjunkturen.

– Den har blivit mycket djupare och mycket värre än någon kunnat tro. Det slår mot alla bolag, oavsett ägarstruktur. Och för vissa, mer konjunkturkänsliga, slår det värre, säger hon.

Enligt Reinius har läget förvärrats de gångna veckorna.

– Situationen är värre nu än för någon månad sedan, även för vår bransch, säger hon.

– När köpkraften viker, försäljningsvolymerna försvinner och intäkterna går ned får alla företag problem, tillägger hon.


Kritiken mot riskkapitalsektorn för att lånen och riskerna blev för stora inför det att finanskrisen fördjupades i fjol avvisar hon.

– Under 2008 gjordes knappt några investeringar. I år nästan inga alls. De senaste investeringarna som gjordes var under 2007 och tidigare, säger hon.

– De uppgörelserna mellan banker och riskkapitalbolag gjordes utifrån de fakta man hade då. Sedan har hela marknaden fullständigt raderats ut, med finanskris och djup lågkonjunktur, säger hon.

Reinius utesluter inte att fler riskkapitalägda bolag följer i Plastals fotspår.

– Det finns naturligtvis en risk för att det kan komma fler fall. Men jag har inga exempel och kan inte säga hur många det kan bli. Det finns en risk i vår bransch, liksom överallt annars, säger hon.

Banksektorn har lån på hundratals miljarder kronor till riskkapitalsektorn, vars portföljbolag sysselsätter flera hundra tusen svenskar.