Bara två timmar efter att Mubarak tvingades avgå den 15 februari frös de schweiziska myndigheterna hans konton.

– Det är en ny tidsålder. Ingen despot, diktator eller annan kleptokrat kommer längre att kunna sätta in sina smutsiga pengar på banken. Schweiz som ett favoritställe för blodspengar kan vara något som hör till historien, ett ämne för romaner om pengatvätt och James Bond-filmer, säger Theodore Greenberg, som tidigare hade ansvaret för att bekämpa svarta pengar i det amerikanska justitiedepartementet, till nyhetsbyrån Bloomberg.


Schweiziska banker uppskattas ha 27 procent av alla pengar som privatpersoner placerat utomlands. Enligt analysföretaget My Private Banking har rika personer från Afrika och Mellanöstern 1 500 miljarder dollar placerade utanför sina egna länder. Minst 15 procent, 225 miljarder dollar, av detta tros vara pengar från kriminalitet eller korruption.

För Hosni Mubarak kom demonstrationerna mot honom två veckor för sent. Den 1 februari trädde en ny lag i Schweiz i kraft som införts just med tanke på vad som ska ske med pengar från despoter.


Lex Duvalier, som den kallas, är utformad speciellt med tanke på de 5,48 miljoner schweiziska franc som Haitis förre diktator, Jean Claude Duvalier, hade satt in på schweiziska konton. De spärrades när han kastades ut ur Haiti 1986. De är bara en bråkdel av de 300 – 800 miljoner dollar han rövade till sig. Men ex-diktatorn har levt ett liv i sus och dus. De schweiziska pengarna är de sista han har, hävdas det. Att han återvände till Haiti strax innan lagen trädde i kraft tros vara ett sista desperat försök att undvika att pengarna konfiskeras och skickas tillbaka till Haiti.

Det är inte första gången Schweiz skickar tillbaka pengar. 2005 skickades 700 miljoner dollar tillbaka till Nigeria som Sani Abacha smugglat ut ur landet. Sani Abacha utropade sig själv till president efter en militärkupp 1993, men dog i en hjärtinfarkt 1998.

– Den här lagen utformades just med tanke på situationer i länder som inte har ett fungerande rättsväsende, säger James Nason, som är talesman för den schweiziska bankföreningen SBA, till tidskriften Time.


Pengarna som Schweiz konfiskerar måste enligt Lex Duvalier användas för att förbättra livskvaliteten i landet, stärka rättsväsendet eller bekämpa brottslighet.

För bara två år sedan var Schweiz på OECD:s gråa lista över skatteparadis som inte uppfyllde internationella villkor för transparens. Att landet nu radikalt ändrat hållning beror också på att banksekretessen, själva grundvalen för att Schweiz blev skattesmitarnas favoritort, håller på att rasa ihop. Det hela började med att en illojal datatekniker i en bank i grannlandet Liechtenstein sålde uppgifter om vem som hade utländska konton till myndigheterna i Tyskland, USA och Storbritannien. Spåren ledde vidare till den största banken i Schweiz, UBS, som stämdes av det amerikanska skatteväsendet, IRS. Banken gick till sist med på att lämna över information om nästan 5 000 amerikanska konton.


Analysföretaget My Private Banking ser detta som slutet för skatteparadisen i hela världen. Kan Schweiz tvingas på knä kommer inte Cayman Islands och andra mindre nationer kunna stå emot. De banker som tagit emot illegala pengar från despoter riskerar inte bara att få sitt goda rykte smutsat.

– Det är också en risk för att de rättmätiga ägarna (de nya regeringarna) kommer att kräva skadestånd för förluster som uppstått på grund av försummelser de finansiella institutionerna gjort, skriver analysföretaget.

De schweiziska myndigheterna har inte sagt hur stora summor som Hosni Mubarak hade på schweiziska konton.

Uppgifterna om hur mycket pengar han har gömt undan varierar. Enligt nyhetsmedier som The Guardian och ABC News handlar det om 40-70 miljarder dollar, uppgifter som snabbt spreds till medier över hela världen.


När Transparency International gjorde en lista 2004 över de tio despoter som gömt undan mest pengar var Hosni Mubarak inte ens med på listan.

Högst upp var då Indonesiens tidigare president Suharto, som uppskattades ha stulit 15-35 miljarder dollar, medan Filipinernas president Ferdinand Marcos kom på andra plats med en tredjedel så mycket, 5-10 miljarder dollar.