Riskerna med oljeutvinning blir allt högre eftersom bolagen har flyttat fram gränserna och borrar på ställen som förr ansågs som för svårtillgängliga eller farliga.

Dels borrar man på svårtillgängligare ställen, som i Arktis, Afrika och norra Ryssland. Man borrar också djupare, längre och djupare under vattenytan. Numera borras det upp till 3 kilometer under havsytan och upp till 8 kilometer från själva oljeriggen. Något som varit otänkbart för några år sedan.

Med det följer högre risker – politiska, fysiska, geologiska, geografiska och avtalsmässiga.

Sedan några år satsar man hårt på nya fyndigheter i lägre utvecklade länder, främst i Afrika.

Mer och mer olja kommer från områden som tidigare bedömts som för farliga, antingen av fysiska skäl, eller på grund av säkerhetsrisker på grund av skakiga politiska system och regelbundna konflikter.

Som exempel kan nämnas Royal Dutch Shell som nu kanske måste sälja sina tillgångar i Nigeria efter att i flera år fått sina anläggningar i Nigerdeltat bombade. Militanta attacker har stoppat två tredjedelar av den dagliga produktionen, enligt Reuters.

Fredrik Öhrn är koncernchef och VD för oljebolaget Svenska Petroleum Exploration vars verksamhet främst ligger i Norge och Västafrika.

– Det finns alltid risker med verksamhet, det är inte farligare att utvinna olja i Afrika än i Norge, säger Fredrik Öhrn.

Men det finns inget internationellt regelverk för oljeborrning – kraven ställs av respektive lands regering – och kraven är högre i Norge än i exempelvis Nigeria.

– Men inget seriöst oljebolag arbetar utan högsta möjliga säkerhet. Jag tror oljebranschen är den bransch med högst säkerhetstänk i världen, säger Fredrik Öhrn.

Han tycker det vore bra med ett internationellt regelverk – men säger samtidigt att det gäller att det hänger med i utvecklingen.

– Det dyker upp nya problem hela tiden i och med att ny mark bryts. Hur man ska hantera risken för att krocka med ett isberg, är ett exempel på en fråga som inte behövde ställas för några år sedan.

Förutom politiska problem, som även innebär korruption, innebär det även stora miljörisker att borra i underutvecklade områden.

– Det var tur att olyckan i den Mexikanska golfen inträffade utanför USA och inte Mocambique, säger Jonas Fejes, marinbiolog och ansvarig för oljeskadegruppen vid Svenska miljöinstitutet.

– Det finns ingen beredskap alls att ta tillrätta på en oljeläcka av det här slaget i Afrika.

– Fast inget land klarar den jämförelsen. USA är ett av världens rikaste länder, så det är lite orättvist att jämföra med, säger Fredrik Öhrn.

Ny teknik har utvecklats för att leda jakten på och bärgningen av den nya oljan. De nya pumparna kan klarar högt tryck och höga temperaturer och används bland annat vid Nordsjön, Mexikanska gulfen och Asien.

Men den nya tekniken innebär samtidigt nya faror och höjda risker och kräver högutbildad och dyr personal.

– Det är klart att det är svårare att jobba när man tvingas flytta till komplicerade områden och jobba under ett stort vattendjup med högt tryck och hög temperatur – men man anpassar utrustning och system efter arbetet som ska utföras, säger Fredrik Öhrn vid Svenska Petroleum Exploration.

Som vanligt är det pengar som är drivkraften bakom utvecklingen. Det finns stora pengar att göra på olja. Flera länder, däribland Storbritannien, Ryssland, Venezuela och Algeriet har ökat sina inkomster från oljan under senare år, antingen genom högre skatter eller genom att omförhandla kontrakt med oljebolag.

– USA är väldigt beroende av ett lågt oljepris och stora mängder olja. Underförstått iscensatte de ju Irakkriget eftersom de behövde säkra sina oljekällor. Kina gör likadant i Afrika och Ryssland utövar påtryckningar för att säkra sina oljetransporter, säger Jonas Fejes.