Ansökningarna till Kronofogden om obetalda skulder ökade med 38 procent i mars, jämfört med samma månad förra året. Men ännu mer alarmerande, enligt Kronofogden, är att de som gått steget längre och för första gången fått en betalningsanmärkning var 20 procent fler under första kvartalet.
Än så länge har vi det värsta framför oss, enligt alla prognoser om den svenska arbetsmarknaden och konjunkturen. Men de sämre tiderna märks redan tydligt hos Kronofogden. Allt fler hamnar i skuld. Ansökningarna om obetalda skulder, så kallade betalningsförelägganden, mot privatpersoner och företag ökade med 28 procent i första kvartalet och med 38 procent i mars, jämfört med samma perioder året innan.
Att de här ansökningarna ökar kan ses som en tidig varningssignal om att allt fler betalningstransaktioner går över styr. Men det stannar inte där. Kronofogden ser också redan en stor ökning av gruppen som hamnar i deras indrivningsregister, personer som redan har fått en betalningsanmärkning. Mest alarmerande är att antalet helt nya personer i registret ökar kraftigt. I första kvartalet var de 20 500, 20 procent fler än samma period 2008. Höstens varsel börjar synas i Kronofogdens register. Med de dystra prognoserna för arbetsmarknaden 2009 och 2010 ser rikskronofogde Eva Liedström Adler en stor risk att denna siffra ökar ännu mer framöver. Och det gör henne orolig.
– När varsel går till uppsägningar betyder det att nya grupper som aldrig varit hos oss tidigare får ansökningar mot sig. Vår erfarenhet är att människor upplever det här som oerhört tufft, vissa slutar kämpa och hamnar i en negativ spiral där de inte längre har kraft att aktivt söka nytt arbete.
Arbetslöshet är tillsammans med plötslig sjukdom och skilsmässa de vanligaste orsakerna till att personer trillar över skuldkanten. Och det kan gå på bara ett par månader i dagens kreditsamhälle.
– Hur många betalar sina krediter i förskott? Ingen. Händer det något ligger man efter direkt om man inte har en buffert. Och det har långt ifrån alla, men ser checkkrediten som sin buffert, säger Åke Lundholm, pressansvarig hos Kronofogden.
Redan förra året slog ansökningarna om obetalda skulder hos Kronofogden rekord då de för första gången översteg en miljon. I år blir det många fler. Och tittar man på utvecklingen för årets tre första månader ser det ut som det blir värre och värre månad för månad. Normalt är cirka 20 procent av ansökningarna om obetalda skulder riktade mot företagare. Åke Lundholm tror att den andelen kan vara större i första kvartalet då konkurserna än så länge ökat mer än arbetslösheten.
En ny lag är på gång som ska underlätta processen för skuldsanering (se fakta). Men det är främst de som varit skuldsatta i många år som kommer ifråga för sanering och det finns mycket mer att göra på ett tidigare stadium menar Eva Liedström Adler. Marknaden för så kallade sms-lån, som många vänder sig till nu när det blivit svårare att få lån från banker och kreditinstitut, måste ses över. Hon tycker också att man bör överväga att sätta en preskriptionstid på betalningsanmärkningar, vilket finns i bland annat Finland.
– Det finns många som hade stora skulder på 1990-talet och som fortfarande lider av det.
Mycket kan förstås också stävjas med förebyggande arbete. Eva Liedström Adler uppmanar den som riskerar att bli arbetslös att direkt se över sin ekonomi och dra ned på kostnader. Trycket på Kronofogdens kundcenter för att få råd har ökat betydligt. För att få ner köerna arbetar man med information på webben. Som översta nyhetspuff på Kronofogdens hemsida ligger sedan ett par veckor tillbaka en länk med privatekonomiska råd: ”är du orolig för din ekonomi?”.
