2003 nådde antalet anmälningar om diskriminering i arbetslivet nya rekordnivåer, men i år rapporterar tre av fyra ombudsmän en kraftig minskning. Jämställdhetsombudsmannen, Jämo, har fått in 120 anmälningar, 26 färre än 2003, och är därmed tillbaka på samma nivå som år 2000.
Det är främst anmälningarna om diskriminering i samband med graviditet som rasat, från 32 till 17.
- När Jämo, fackförbunden och massmedierna i fjol uppmärksammade frågan att diskriminering av gravida är ett brott mot jämställdhetslagen, gjorde det att vi fick in fler anmälningar, säger Birger Östberg, pressekreterare.
Han tror att medvetenheten hos arbetsgivarna ökat, samtidigt som fackförbunden blivit mer på hugget och agerar när problem dyker upp.
Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Homo, har hittills fått in 13 anmälningar, fem färre än 2003.
Homos informationsdirektör George Svéd tycker att det är svårt att dra några slutsatser av minskningen när det handlar om så små tal.
- Men jag tror att fackföreningarna i större utsträckning har börjat hantera den här typen av ärenden. En mognad och kunskap har vuxit fram och många ärenden löses innan de kommer hit.
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, har under 2004 fått in 303 anmälningar, 46 färre än under fjolåret. Det motsvarar en minskning på 13 procent. Även hos DO ser man att det fackliga engagemanget har ökat.
Sonya Aho, pressekreterare, pekar på att bland annat Lärarnas riksförbund och SIF försöker profilera sig i frågan.
- Jag har svårt att se några tendenser på att själva diskrimineringen skulle minska, fortfarande tror vi att det finns ett stort mörkertal, säger hon.
Endast till handikappombudsmannen, HO, har anmälningarna om diskriminering i arbetslivet ökat i år. Och det kraftigt. Sedan år 2000 har antalet anmälningar legat stabilt kring 50, i år har det kommit in 69.
Handikappombudsmannen Lars Lööw tror att den viktigaste förklaringen bakom ökningen är att lagen blivit mer känd.
- Vi har haft lite mer möjligheter att informera om lagstiftningen i år. Dels har vi haft en gemensam informationssatsning med de andra ombudsmännen, dels har vi under hösten gjort en egen satsning inriktad på handikapprörelsen, säger han, men betonar att det fortfarande är ytterst få som anmäler diskriminering.
- Utsattheten i arbetslivet är stor och att anmäla är ett svårt steg att ta. Dessutom är det inte alltid så att det som upplevs som diskriminerande även är det enligt lagens mening.
Lars Lööw tycker sig också se en ökande medvetenhet om diskrimineringsfrågorna hos fackföreningsrörelsen.









