För bara några år sedan var det så kallade ohälsotalet - Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod - 40 dagar.

Nu är samma tal nere i 35,1 dagar, enligt Försäkringskassans senaste redovisning. Antalet sjukskrivna var 112 000 i januari, vilket är den lägsta nivån sedan 1982.

Förtidspensionärerna, eller personer som får sjuk- och aktivitetsersättning som det egentligen heter, minskar också. Sammantaget är förtidspensionärerna visserligen fortfarande över 520 000, men de som får nya pensioner beviljade är 35 000.

Det är den lägsta nivån sedan början av 1970-talet.

Minskningen kommer att fortsätta, enligt Försäkringskassan. Redan till årsskiftet är ohälsotalet nere i 33,5 dagar och år 2012 är målet att antalet dagar ska vara nere i 27,5 dagar.

För att det ska vara möjligt måste antalet förtidspensionärer minska kraftigt – och det kommer de göra, hävdar Försäkringskassan. Från i år och fram till 2012 beräknas antalet förtidspensionärer minska med hela 100 000 personer.

Minskningen betyder också att kostnaderna för förtidspensionerna sjunker med runt elva miljarder kronor under perioden.

En av regeringens uttalade målsättningar sedan tillträdet har varit att förtidspensionärerna ska bli färre – och det är en målsättning uppfylls med råge inom några år om Försäkringskassans prognos slår in. I vårpropositionen tar regeringen åt sig en del av äran för hur ohälsotalet utvecklas mellan 2006 och 2008.

Attityderna till sjukskrivning har förändrats och sjukskrivningsprocessen har blivit effektivare. Utvecklingen betyder också att ett trendbrott skett. Från 2006 och fram till i höstas rådde högkonjunktur – och då brukar ohälsotalet öka.

Tidigare har minskningar skett under lågkonjunkturer. Men den här gången fortsatte minskningen, trots högkonjunkturen.

De minskade kostnaderna för ohälsan lär dock regeringen behöva till andra insatser. Regelförändringarna i sjukförsäkringen betyder att arbetsförmågan hos sjukskrivna ska prövas tydligare. De som har arbetsförmåga ska jobba, är tanken.

Har man inget arbete att gå tillbaka till är det arbetsförmedlingen som gäller. Men den här förändringen gäller inte alla. En del är för sjuka för att jobba men för friska för att bli förtidspensionärer som socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson brukar uttrycka det. För dem måste vad som kallas en alternativ arbetsmarknad inrättas.

Försäkringskassan gör bedömningen att minst 35 000 personer kan behöva insatsen. Men det kan handla om betydligt fler eftersom arbetsförmågan hos många med sjukskrivningsperioder som är längre än sex månader just nu prövas.

En annan grupp som ska få någon form av alternativ sysselsättningen är de långtidsarbetslösa som omfattas av jobb- och utvecklingsgarantins tredje fas. Det är också en grupp som kommer att växa de kommande åren.

Hur mycket pengar som behövs för de här grupperna de kommande åren återstår att se, liksom hur många som behöver regeringens alternativa arbetsmarknad.