Att det enskilda aktieägandet minskar är en trend som pågått länge. Antalet unika ägare under årets tredje kvartal uppgick till 2,2 miljoner, visar ny statistik från Euroclear. Privatpersoners andel av det totala börsvärdet har sjunkit från 15,6 procent sista mars i år till 14,7 procent idag.
Men det är inte privatpersoners intresse för börsen som har svalnat. Istället är det fonder, kapitalförsäkringar och de allt mer populära börshandlade fonderna som tar över aktiemarknaden med stormsteg. På så sätt handlar privatpersoner med aktier utan att stå som ägare.
På intresseorganisationen Aktiespararna är man övertygad om att utvecklingen kommer att fortsätta.
–Framför allt kommer börshandlade fonder att öka i popularitet och säkert stå för majoriteten av börsens omsättning i de stora bolagen om fem till tio år. Så ser det ut redan idag i USA, säger vd Günther Mårder.
På grund av den nedpressade courtageavgiften har bankerna idag svårt att tjäna pengar på den enskilda aktiehandeln. Courtageavgiften i Sverige är den lägsta i världen, mycket tack vare alla nätmäklare som har drivit ned priserna på courtaget. I början av 90-talet låg minimicourtaget på runt 250 kronor per aktieaffär. Nu har det gått ned mot i bästa fall runt 9 kronor, enligt Günther Mårder. Han menar att bankerna därför stenhårt säljer in finansiella produkter kopplade till börsen för att kunna tjäna pengar på den privata aktiehandeln.
–Courtageavgiften är idag så nedpressad att en banktjänsteman inte med gott samvete kan rekommendera den enskilde investeraren att köpa aktier. Då är det bättre att sätta ihop en portfölj med strukturerade produkter och komplettera med fonder så att banken kan vara säker på årliga intäkter från förvaltningsavgifterna, säger han.
De flesta banker har runt 100 kronor i minimicourtage och en procentsats på 0,1 procent. Placerar kunderna pengarna i en fond är det runt 1,5 procent i årlig förvaltningsavgift och i en strukturerad produkt kan bankerna ta ut en ännu högre avgift. Trenden är internationell och är, enligt Aktiespararna, driven av hela finanssektorn. I USA har det enskilda aktieägandet sjunkit ännu mer från redan låga nivåer.
–Riskerna är att vi får en ytterligare förskjutning mot ett ansiktslöst kapital när det institutionella ägandet ökar. Det gör att privatpersoner inte längre kan påverka bolagen. Ägarna diskvalificeras från ägarinflytande.
Även i kapitalförsäkringarna, som SvD Näringsliv rapporterade om igår, tappar privatpersonerna sitt ägarinflytande. Det innebär att man inte har rätt att rösta på bolagsstämman. Samtidigt är pensionsbolagen som förfogar över kapitalförsäkringarnas tillgångar tydliga i att de aldrig kommer att ta ställning för aktierna. Det öppnar upp för aktivistfonder som då med mindre andel av rösterna kan bedriva större påverkan, menar Günther Mårder.
–Aktivistfonder ser naturligtvis väldigt positivt på den här utvecklingen. Christer Gardells intåg i Volvo via sin fond Cevian är ett lysande exempel där han genom en position på drygt 5 procent av rösterna och ännu mindre av kapitalet lyckades påverka styrelsen att ge extrautdelningar och tunna ut balansräkningen.
