Kostymen är förstörd. Håret fyllt av smuts och damm. Och de ögon som så vanligtvis lyser skarpt är nu bara svaga, tömda på kraft. Likväl försöker Howard Lutnick behålla skärpan och tvinga bort tårarna som vill fram.
För bara en timme sedan var han vd på det välmående finansföretaget Cantor Fitzgerald - nu ligger aktören slagen i spillror. Inte en endaste av de 658 anställda som befann sig i dess öppna kontorslandskap på våningarna 101-105 i det norra tornet är vid liv. Vissa har självmant valt att hoppa istället för att, likt merparten, falla med tornen eller fatta eld från lågorna av det flygplan som har skurit av alla flyktvägar under dem.
Från och med nu består företaget enbart av anställda som inte befann sig i lokalerna klockan 08.46 och framåt. En av dem är just Howard Lutnick, som en minut dessförinnan poserat tillsammans med sin son Kyle framför en kamera i samband med dagisterminens början. Nu sitter han istället tillsammans med det fåtal kollegor han fått kontakt med i en lägenhet cirka 2 kilometer ifrån det brinnande World Trade Center och försöker förtränga vad han precis har upplevt - hur han rusade till området för att tvingas vända när södra tornet kollapsade och han själv tvingades vända ryggen till sina anställda som väntade in döden i det andra tornet.Från och med nu består företaget enbart av anställda som inte befanns sig i lokalerna klockan 08:46 och framåt.
Howard Lutnick tittar på de andra och säger tyst att de måste fokusera på företaget, nu medan de ännu har tankarna i behåll och inte begriper vad som har hänt.
Inte minst han själv har oerhörda problem med just den biten. Inte bara för att Howard Lutnick har anställt nästan samtliga som omkommit - dessutom har även brodern Gary och bästa vännen Doug Gardner arbetat på företaget och fått sätta livet till.
Innan terrorattackerna ska bli världshistoria har det tisdagen den 11 september 2001 redan genomförts cirka 16 000 transaktioner, värda 500 miljarder dollar, på marknaden med statsobligationer. Många affärer har gått via just Cantor Fitzgerald. Företaget är inte bara den enskilt största placeraren på marknaden utan dessutom ägare till det elektroniska handelssystemet E-Speed. Det är långt ifrån det enda som ska drabbas av attackerna men i och med de enorma förlusterna för Cantor Fitzgerald blir smällen extra välavvägd i den amerikanska finansvärldens solar plexus.
33
procent, cirka, av alla företag som drabbades av attackerna mot World Trade Center, agerade inom finansvärlden.
Ska det lyckas är det dock bråda tider.
För Cantor Fitzgerald innebär attackerna att det hänger på en ytterst tunn tråd utan vare sig tillräckligt med personal, lokal eller resurser. Den tråden blir knappast starkare när president George W Bush förklarar att handeln med statsobligationerna, till skillnad mot aktiebörserna, måste öppna upp så fort som möjligt, allra helst omedelbart efter att onsdagens sorgedag är avklarad. Och trots den ofattbara tragedi som precis har inträffat råder det i Howard Lutnicks huvud inget tvivel om att exempelvis uppstickarkonkurrenten Broker Tec i New Jersey, som i stort sett klarat sig fläckfritt, knappast lär ge företaget andrum. När handeln öppnar upp måste Cantor Fitzgerald vara med via E-Speed.
Utmaningarna är massiva. Till skillnad mot många andra aktörer som börjar identifiera nya lokaler, oftast i New Jersey, vänder Howard Lutnick först och främst blicken till Pierre Hotell på 5th Avenue. Inom kort har det femstjärniga hotellets festlokal förvandlats till ett kriscentrum dit de anhöriga inom kort börjar strömma till - många för att finna hopp och tröst men utan att få vare sig eller. Beskedet som ges om att en fond ska upprättas till de anhöriga lugnar visserligen stämningen något men tvättar knappast bort oron eller frustrationen som växer konstant - stundtals så pass enorm att Howard Lutnick till och med måste försvara varför just han är vid liv.
För Cantor Fitzgerald blir lösningen att upprätta ett nytt huvudkontor i Rochelle Park, New Jersey. Under tisdagen och onsdagen strömmar det inte bara dit överlevande som vill jobba - dessutom sluter gamla medarbetare upp för att hjälpa till.
Aktiechefen Phil Marber, som var på fiskeresa när tornen föll, får till uppgift att samla trupperna och nyanställa i den mån det är möjligt. Dessutom ska han, i kamp med de flesta av de övriga aktörerna på Wall Street, försöka vaska fram ny it-utrustning och få kommunikationerna på plats. För den operativa chefen Joe Noviello och it-chefen Matt Claus kretsar arbetet kring att bygga upp en tillfällig variant av E-Speed som kan kopplas via kontoret i London. Inte många som har börjat arbeta går hem den natten eller någon av de närmast efterföljande.
Den 17 september öppnade börserna i New York igen. Alla nerver var på helspänn – och aktiekurserna föll handlöst.
Foto: Björn Larsson Ask
Samtidigt som ställningstagandet förbluffar många lägger det också en ribba. Om Cantor Fitzgerald kan vara tillbaka kan andra aktörer också vara det. Och det till trots att flera aktörer uppvisar enorma svagheter. För den så kallade Gyllene triangeln - som jämför och kontrollerar affärerna - är problemen enorma när de transaktioner som har genomförts innan attackerna i många fall måste försöka återskapas affär för affär. Trots vikten av att den Gyllene triangeln måste fungera om marknaderna ska kunna agera och inte riskera att sätta krokben för hela branschen, så klubbas det att marknaderna ska öppna upp i en förkortad variant på torsdagen.
För Cantor Fitzgerald skruvas arbetet nu upp med att få E-Speed på plats. Arbetsbördan är extrem, utmaningarna till synes oändliga. Och samtidigt som Howard Lutnick försöker styra sitt företag till en ny framtid tvingas han flera gånger konfrontera missnöjda anhöriga.
När obligationsmarknaden slutligen öppnar på torsdagen har det gått mindre än 48 timmar sedan attackerna utfördes. Handeln fungerar faktiskt någorlunda, så också under fredagen som trots att den är utlyst minnesdag rymmer stora mängder transaktioner. Men problemen för den Gyllene triangeln fortsätter och clearingen är en enda stor oreda. Situationen får många av Wall Streets pressade bjässar att dra öronen åt sig för de obligationer som de egentligen har köpt - något som innebär att Cantor Fitzgerald lämnas i kläm med en ökande lånebörda. Det dröjer därför inte heller länge innan telefonen ringer från banken Chase som är minst sagt oroad över sin klients ekonomi. Med en bifogad ursäkt meddelas det att en justering i skulderna måste till om inte företaget trots allt ska tvingas klappa ihop.
Under fredagen samlas den tunna ledningsgruppen på Cantor Fitzgerald till krismöte. De måste besluta vilka verksamheter de måste slopa för att överleva. Howard Lutnick är förtvivlad. Han vill rädda allt. Inget ska få gå under.
Efter en lång diskussion står det klart att flera delar av företaget måste avvecklas. Besluten fattas främst kring hur stora personalstyrkor som finns kvar inom de respektive områdena - en högläsning som håller på att knäcka samtliga i rummet: 1 av 36 inom kommunobligationer, 4 av 36 inom företagsobligationer...
Helgen utvecklar sig till en kamp mot klockan för alla inblandade. Samtidigt som utarbetad personal ska försöka få återse sina respektive familjer ska nya system testas och affärer fortsätta att processas hos den Gyllene triangeln. För USA-börserna görs nu också ett första fullskaligt test för att garantera att aktiehandeln slutligen ska kunna öppna igen på måndag, sex dagar efter attackerna.
När så sker fortsätter problemen att drabba Cantor Fitzgerald. Med enormt svaga dataresurser är det långt ifrån förmöget att kunna ta hand om marknadens enorma stöd - hela 2,5 gånger så mycket affärer som vanligt snurrar in. Howard Lutnick ser sina medarbetare försöka processa affärerna efter stängning men är förkrossad - medveten om att de blir krossade av välvilja.
Genom att inte kunna ta hand om alla affärer som har strömmat in har lånebördan ökat. Och Howard Lutnick är medveten om vad det innebär - ett värdigt försök har slutat i kollaps. Uppgiven sätter han sig vid telefonen för att vänta in det dräpande samtalet, som när det väl kommer ska bli ett av de få skäl till glädje som Howard Lutnick känt sedan han för mindre än en vecka sedan lämnade sin son på dagis. Medarbetarna har precis hunnit bearbeta nog med affärer för att inte lånebördan ska öka - något som får Howard Lutnick i sin sorgligaste stund att hoppa av glädje. Snart därefter ropar han ut till sina medarbetare att de klarade det, att företaget kommer att överleva och kunna ta hand om deras vänners familjer.



