Det var för en begränsad skara journalister från några av de största svenska medierna som representanter för den europeiska flygplanstillverkaren Airbus igår lade fram sin framtidsprognos för flygmarknaden i Norden. Slutsatsen var att den nordiska flottan med stora flygplan för minst 100 passagerare ökar med mer än 50 procent – från nuvarande 319 flygplan till totalt 488 under de närmaste 20 åren.

På Airbus lyfter man fram att bara i Sverige, trots dippen som inleddes 2008, har flygtrafiken till och från landet ökat med 21 procent under perioden mellan 2000 och 2009. Och man ser ingen orsak till att utvecklingen ska bromsas, utan pekar snarare på att även om flygbranschen generellt tar stryk i lågkonjunkturer går den också bättre än ekonomin i övrigt under högkonjunkturer.

Efterfrågan på flygresor till och från Sverige spås bli dubbelt så stor under de närmaste 15 åren. Andrew Gordon, analyschef på Airbus, nämner att det för första gången någonsin bor fler människor i städer än på landsorten i världen och med fortsatt tillväxttakt kommer storstäderna mer än fördubblas inom de närmaste 20 åren, vilket också skulle främja flyget.

Men att ge en prognos som sträcker sig över 20 år i flygbranschen är vågat när knappt flygbolagens egen ledning kan överblicka de närmaste 20 månaderna med realism. Mycket beroende på oljeprisets utveckling som är betydande för bolagens vinster. Och även om en av världens största flygplanstillverkare vill peka på en lysande flygframtid finns mycket som talar emot det, i synnerhet i Europa.

1.Snabbtågen ökar. I stora EU-länder som Frankrike, Spanien och Tyskland är höghastighetsnäten redan väl utbyggda och fortsätter att växa kraftigt. Nyligen meddelade Norge att man utreder möjligheten till höghastighetståg, däribland linjen Oslo–Stockholm. Och i Storbritannien väntas om några veckor besked om mångmiljardprojektet High Speed Two, en linje från London till Birmingham med möjlig förlängning upp i Skottland. Det finns inget tvivel om att höghastighetståg kommer att konkurrera med och i många fall besegra flygbolag, framför allt på sträckor inom Europa.

2.Affärsresenärerna har försvunnit. Väldigt lite, om ens något, pekar på att de för flygbolagen så viktiga affärsresenärerna kommer tillbaka i samma utsträckning som tidigare. Framför allt inte på sträckor inom Europa och på de prisnivåer som tidigare gällt. SvD Näringslivs tidigare rundringning till de svenska största börsbolagen gav en entydig bild: bolagen har blivit mer miljömedvetna och använder sig i allt större utsträckning av till exempel videokonferenser. När man väl flyger inom Europa är inte heller businessklass lika vanligt längre.

3.EU:s nya utsläppsavtal. Handel med utsläppsrätter är ett kommande lagkrav som alla bolag som flyger in eller ut ur EU kommer att omfattas av från och med 2012. Flygbolagen ska rapportera till Naturvårdsverket hur mycket koldioxid de släpper ut. Enligt en modell ska bolagen därefter betala för delar av utsläppet, precis som handelssystemet fungerar för till exempel energibranschen.

Det innebär större avgifter för europeiska flygbolag. Avtalet är heller inte globalt vilket har gjort att flera europeiska flygbolag upprörts och menar att det kan bli en konkurrensnackdel för europeiska bolag med trafik utanför Europa.

Carolina Neurath är reporter på SvD Näringsliv. carolina.neurath@svd.se