Bankerna
Behöver du låna pengar under 2012? Ta en kölapp. Enligt siffror från banken Barclays har euroländerna lån på sammanlagt 1 000 miljarder euro som förfaller nästa år och som måste ersättas med nya. Kanske ännu mer desperata är Europas banker. De måste låna 775 miljarder euro nästa år för att hålla sig flytande. Problemet är att placerarnas villighet att låna ut till banker under hösten sjunkit till nära nollpunkten. Europeiska Centralbanken ECB:s jättepresent före jul på 489 miljarder euro gav en andhämtningspaus, men det är bara tillfälligt. Om inte marknaden för bankernas upplåning tinar upp under 2012 kan det leda till en ny akut bankkris. Och ytterligare ett bekymmer för redan skuldtyngda stater.

Obalanserna
Av allt som har gjorts för att försöka bota skuldkrisen under 2011 har skrämmande lite handlat om grundproblemet. Det är inte enbart budgetslarv som satt Europa på pottan, utan framförallt det faktum att en rad länder med Spanien, Italien, Grekland och Irland i spetsen under lång tid har haft stora underskott i sin handel med omvärlden. Enkelt uttryckt: de har köpt mer saker än vad de har sålt. Samtidigt har andra länder, i Europa läs Tyskland, sålt mer än de köpt. I länder med underskott i den så kallade bytesbalansen stiger skuldsättningen. Stora under- och överskott tillsammans med en globaliserad finansmarknad har lett till en allt större instabilitet inte bara i Europa utan i hela världsekonomin. Bank of England publicerade nyligen en rapport som spådde att en del länder kommer att börja införa restriktioner på det fria flödet av kapital över gränserna. Det kan bli en av 2012 års stora debattämnen.

USA
Presidentvalet gör att fokus återigen kommer att riktas mot världens största ekonomi. Dramatiken kring den amerikanska statsskulden från i somras är som bortblåst och i flera månader har USA:s ekonomi överraskat positivt. Men oron kan blossa upp igen. USA:s samlade statsskuld har redan passerat 100 procent av BNP och president Obama har bett kongressen om att det så kallade skuldtaket ska höjas ytterligare ett snäpp till svindlande 16 400 miljarder dollar. Det är en inte en fråga om utan när det kommer ställas krav från marknaden om en ordentlig politisk uppgörelse kring hur skulden långsiktigt ska minskas. Fråga är om politikerna får valåret 2012 på sig eller om tålamodet tryter fortare än så.

Tillväxten
Hur tar man sig lättast ur en skuldfälla? Att döma av hur det låtit i Europa under 2011 kan det tyckas som om det självklara svaret är svältbudgetar och ännu mer lån. Desto mindre fokus har riktats mot en annan garanterat effektiv metod: ekonomisk tillväxt. Just nu ser det inte alltför ljust ut. Tredje kvartalet växte eurozonen som helhet med magra 0,2 procent och många prognoser pekar på att ekonomin nästa år går in i en recession, alltså fallande BNP. En krympande ekonomi betyder minskade intäkter i statskassan och då blir det väldigt svårt att både betala räntor och beta av på lån. De senaste månaderna har allt fler politiker börjat prata om att det måste till reformer för att stimulera tillväxten. Om de inte lyckas gå från ord till handling lär skuldkrisen behålla sitt fasta grepp om kontinenten.

Tyskland
Kommer euron att överleva eller inte? Det är förstås den stora frågan inför 2012. Avgörandet ligger ytterst hos Tyskland och dess förbundskansler Angela Merkel. Hon har sagt sig vara villig att göra allt för att rädda den gemensamma valutan. Hon brukar dock utelämna det lilla tillägget: bara någon annan betalar. EFSF, IMF, Kina, Brasilien. Kreativiteten har varit stor i Berlin för att slippa ställa upp med ännu mer pengar. Problemet är att notan ändå alltid kommer att hamna i Tyskland, i kraft av att landet är Europas största och mest kreditvärdiga ekonomi. Kommer tyskarna att tröttna och själva bryta sig ur euron? Bara antydningar i den riktningen under 2012 kan vara en signal om att det är dags att plocka fram sina gamla Forexkuvert med franc, drachmer och D-mark.

Japan
2011 var året då myten om de riskfria statsobligationerna punkterades en gång för alla. Om räntepanik kunde drabba Italien går ingen nation säker. Vad sägs om ett land vars statsskuld uppgår till 220 procent av BNP? Och som måste låna hälften av de pengar som staten beräknas göra av med nästa år? Att ekonomin går halvknackigt i Japan är visserligen ingen nyhet. Men utsikterna har förvärrats, med en åldrande befolkning och en ekonomi som återigen backar. Japan har levt på att japanerna själva lånat ut de pengar som staten behöver, dessutom till rekordlåga räntor. Men tiden kan vara på väg att hinna ifatt landet, varnade Internationella Valutafonden IMF nyligen. Det vore det sista som världen behöver 2012.

Kina
Tjugo år efter Sovejtunionens sönderfall ligger mer makt än någonsin i händerna på en politbyrå. Det är till det kommunistiska Kina som västvärldens direktörer ständigt sätter sitt hopp. När finanskrisen slog till 2008 öste Kinas toppgarnityr på i bästa planekonomiska stil och beordrade byggandet av allitfrån broar till enorma bostadskomplex. Allt finansierades med nytryckta pengar som lånades ut via bankerna. Ifjol började det komma tecken på att detta skapat en bubbla med påföljande skuldkris. Under 2011 var Kinas ledare pigga på att tillrättavisa USA och Europa. Under 2012 får de sannolikt fullt upp på hemmaplan.

Bomarknaden
Svenska Spel gör varje år 300 svenskar till miljonärer. Men den som vill vara riktigt säker på att bli rik har de senaste tio åren hållit sig långt borta från kupongerna och istället köpt en bostadsrätt i Stockholms innerstad. Åtminstone fram till nu. Bostadsmarknaden visar tydliga tecken på att kylas av. För att förstå vad betyder för ekonomin i allmänhet och konsumtionen i synnerhet räcker det med att studera handelns försäljningssiffror. Det som har hänt nästan alla andra länder kan nu ha kommit till Sverige. Bopriserna blir årets mest bevakade siffror.