Den svenska tillväxten är uppe på rekordnivåer, bara några år efter finanskrisen. Under 2010 växte den samlade ekonomin med 5,5 procent, vilket är den högsta siffran sedan 1970. Läget på arbetsmarknaden förbättras också stadigt. Sysselsättningen ökar rejält och arbetslösheten kryper långsamt nedåt, men är fortfarande hög. Nästan 400000 är utan jobb, arbetslös- heten var i februari 7,9 procent.
Men snart handlar det om helt andra siffror, utlovar finansminister Anders Borg. I början av mars skrev han kraftigt upp prognosen för den svenska ekonomin. Tillväxten blir fortsatt stark och arbetslösheten har sjunkit till nära 5 procent valåret 2014.
Det handlar inte bara om konjunktureffekter. Den så kallade jämviktsarbetslösheten, den nivå som arbetslösheten kan ligga på utan att inflationen skjuter fart, kommer enligt finansdepartementet att vara 5 procent 2015. Det kan i så fall bädda för långsiktigt lägre arbetslöshet än de senaste decennierna.
Anders Borg själv utmålar förändringen som ”ett historiskt skifte”. Och slår prognosen in kommer alliansregeringen att gå in i nästa valrörelse med tung trumf på hand. Men det förutsätter en kraftig jobbökning. Enligt en Swedbank-rapport som publiceras i dag måste det skapas över 300000 nya jobb för att nå det hägrande målet på 5 procents arbetslöshet.
–Det betyder drygt 5000 jobb varje månad fram till 2015. Det blir en stor utmaning, konstaterar rapportförfattaren Magnus Alvesson, ekonom på Swedbank.
Alla tror inte att det går. LO har, kanske inte oväntat, en mer pessimistisk syn på utvecklingen än Anders Borg.
LO:s chefsekonom Ola Pettersson dömde nyligen i SvD Näringsliv ut prognosen som ”drömmerier”. För att komma ner på en arbetslöshet kring 5 procent krävs det enligt LO betydligt större satsningar på bland annat utbildning och omskolning.
Andra tunga ekonomer däremot vill inte utesluta möjligheten.
–Det är inte orimligt att jämviktsarbetslösheten kan hamna nedåt 5 procent framöver, säger Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och ordförande i Finanspolitiska rådet.
Skälet är två viktiga reformer som regeringen har genomfört, enligt Lars Calmfors: jobbskatteavdraget och en mindre generös arbetslöshetsersättning. Båda kan enligt forskningen leda till lägre arbetslöshet. Det påpekar också Anders Forslund, professor och biträdande chef vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads-politisk utvärdering, som landar i att en arbetslöshet på 5 procent om några år är ”en ganska rimlig bedömning”.
Men allt hänger på att de goda tiderna består.
–Blir det en kraftig konjunkturstörning, då kommer det inte att gå. Och osäkerheten är stor med en så lång prognos. Det här är ingen exakt vetenskap, säger Lars Calmfors.
Det är ett kraftigt jobblyft som krävs om Anders Borg ska få rätt. Förra året ökade sysselsättningen med 47000 personer, eller 4000 per månad. Ska arbetslösheten sänkas till de utlovade nivåerna måste takten öka.
I finansdepartementets kalkyl ska sysselsättningen växa med 300000 personer till 2015, alltså ungefär samma nivå som Swedbank har landat på.
TCO:s chefekonom Göran Zettergren tvivlar på regeringens samlade prognos, att arbetslösheten kan falla till 5 procent, samtidigt som arbetskraftsdeltagandet och medelarbetstiden ökar.
–Det är inte heller säkert att alla människor som regeringen fått till Arbetsförmedlingen bara kan anvisas ett arbete. Det kan krävas rehabilitering och omskolning för långtidsarbetslösa och tidigare sjukskrivna. Där tycker jag att regeringen har varit märkligt snål, säger han.
Svenskt Näringslivs chef- ekonom Stefan Fölster tror inte att 300000 nya jobb till 2015 är en omöjlighet. Men prognoser för mer än två år är ”inte bättre än slumpen”, påpekar han.
Anders Borg behöver med andra ord ha turen på sin sida för att jobbläget ska bli så ljust som han nu flaggar för. Men dessutom krävs det att matchningen på arbetsmarknaden fungerar och där finns det stora problem i dag. Det räcker inte med att folk söker jobb, någon ska vilja anställa också. I dag är ribban hög till jobb för korttidsutbildade, utlandsfödda, långtidsarbetslösa och funktionshindrade. Hur ribban ska sänkas är fortfarande en öppen fråga.
