32 kvinnor på börs-vd-stolen – på 100 år

Det tog lång tid, till 1987, innan den Internationella kvinnodagen gjorde avtryck i börsens vd-värld. Lena Wennberg var då först ut att som kvinna bli högsta chef för ett bolag på Stockholmsbörsen.

SvD Näringsliv har kartlagt de 32 kvinnor som någon gång varit vd för ett börsbolag. Sex av dessa är i dagsläget vd, övriga cirka 250 börs-vd:ar den 8 mars 2011 är således män.

Först runt millennieskiftet, med it-boom och ett växande börsintresse bland allmänheten, tog det lite fart. Andelen vd-kvinnor i börsbolagen kröp då över 1 procent av totalen när antalet börsnoterade bolag samtidigt ökade. Nu är andelen kvinnliga vd:ar på Stockholmsbörsen 2,4 procent.

För elva år sedan blev Birgitta Johansson-Hedberg vd för Föreningssparbanken, nuvarande Swedbank. Hon tycker att det är oacceptabelt och en stor förlust för både företagen och deras kunder att det går så långsamt med att rekrytera kvinnor till posten som vd för börsföretag.

– Mycket kompetens och erfarenhet går förlorad och därmed också möjlighet till utveckling och lönsamhet. Det är i grunden väldigt negativt för näringslivet, säger Birgitta Johansson-Hedberg som slutade som vd för Föreningssparbanken 2003.

När Anki Forsberg 1992 blev vd för bioteknikföretaget Skandigen var hon börsens enda kvinnliga vd. Hon var efter Lena Wennberg, Sveriges andra kvinna på en sådan post. Hon fick dock snart kvinnosällskap bland börsens vd-män av Kerstin Pramhäll som samma år blev vd för fastighetsbolaget Eken. I takt med att fler bolag noterades runt millennieskiftet ökade antalet kvinnor i topparna.

Anki Forsberg har aldrig velat göra någon stor sak av att hon var ensam kvinna men har tidigare sagt till SvD att det var en stor händelse i medierna.

– Visst blev det lite kalabalik när det plötsligt kom fram två kvinnliga vd:ar på börsen, från att det inte funnits någon. Först var det väldigt stor uppmärksamhet, många var intresserade och medierna hörde av sig, men jag ville inte ha någon hög profil.

Birgitta Johansson-Hedberg tror att det främsta skälet till den ojämna könsfördelningen är att konkurrensen om börs-vd-jobben är hård, att kvinnor historiskt inte har getts samma möjlighet att avancera och först på 1960-talet på allvar började utbilda sig på eftergymnasial nivå.

Hon är emot kvotering till styrelser. Förändringen måste i stället börja i rekryteringsprocessen.

– Det sker en rekrytering som missgynnar kvinnorna, där männen rekryterar varandra genom sina nätverk och genom hur de byggt upp sin support i företagen. För att få till en förändring krävs konkreta handelsplaner för rekrytering.

En sådan handelsplan kan utgå från att det alltid ska finnas en man och en kvinna som slutkandidater vid en rekrytering.

Stockholmsbörsen toppade med strax över 300 bolag år 2000. Sedan dess har börsen utarmats på företag. Just år 2000 utsågs Jessica Tyreman, då med efternamnet Staël von Holstein, till vd för it-bolaget Extended Capital Group. Idag driver hon en friskoleverksamhet. Hon tycker det är sorgligt att man inte har kommit längre i utvecklingen.

– Frågan fanns högt på företagens agendor redan när jag var vd. Att vi inte har kommit längre kan bara ses som ett misslyckande. Det pratas mycket men händer för lite.

Trots att Jessica Tyreman har bytt karriär, till en bransch som tvärtom domineras av kvinnor, engagerar frågan henne. Hon är en av dem som svängt i sin åsikt om kvotering eftersom hon inte ser någon annan väg till förändring.

– Jag tror egentligen på att man ska bedömas utifrån sina meriter. Men eftersom verkligheten är en annan så är jag för kvotering under en period, kanske 10–15 år, för att uppnå en bättre balans på sikt.

Jessica Tyreman var vd endast ett halvår och slutade på grund av it-kraschen. Men en direkt positiv effekt av vd-jobbet blev att hon fick flera förfrågningar om styrelseuppdrag.

– Man hamnar i en positiv spiral. Så fort det syns att man har den här typen av meriter så blir man erbjuden fler uppdrag. Därför måste vi vända den negativa spiral som finns i näringslivet.

Karin Forseke, vd för investmentbanken Carnegie mellan 2003 och 2006, säger att hon inte hade tid att reflektera över att hon var en av ytterst få kvinnor i börsbolagens toppar.

– När du sitter som vd är du så fokuserad på att leverera resultat att du faktiskt inte funderar på det.

Liksom sina före detta kollegor ger hon underkänt till näringslivet som, enligt henne, exkluderar halva kompetens- och kunskapsgruppen i samhället.

– I slutändan är det bara fråga om makt. De existerande makthavarna vill behålla strukturen på bekostnad av produktivitet och resultat.

Karin Forseke tillägger att det är viktigt att få till en struktur med mångfald i centrum för att förbättra beslutsprocesserna.

Vilka förändringar måste göras?

– Tyvärr tror jag att det enda sättet är att kvotera in kvinnor. Det blir ingen förändring om vi inte är pragmatiska och kvoterar, och det kan inte bli sämre än vad det är nu, säger hon.