När grundaren till det kvinnliga nätverket Carpe Competencia Claudia Suraga såg att Fredrik Reinfeldt i en SvD-intervju nyligen föreslog sänkta arbetsgivaravgifter för företag som är bra på jämställdhet väcktes en del frågetecken.

Med sju års erfarenhet från att ha jobbat med jämställdhetsfrågan vet hon att det alltid finns något att göra som konsult i branschen, men också att många företag som säger att de satsar och att de vill göra mer ändå står och stampar.

–Många har en bra plan, men tycker att när de väl har satt den så är de lite klara med jobbet, säger Claudia Suraga.

I våras genomförde hon med hjälp av Vinnova en studie för att ta tempen på jämställdhetsarbetet på 25 av Sveriges största företag. Genom djupintervjuer med företagens ansvariga i jämställdhetsfrågor, identifierade Claudia Suraga tio olika trender i företagens jämställdhetsarbete. Och trots en uttalad ambition är resultaten nedslående, menar Claudia Suraga.

–Att driva jämställdhetsfrågor görs oftast av en eller fler av tre huvudsakliga anledningar: för att det är politiskt korrekt, för att företagets anställda ska spegla samhället, eller för att spegla sin kundbas. Det finns ingen tydlig eller direkt koppling mellan ambitioner som ”vi ska ha 30 procent kvinnor i ledande positioner 2015” och företagets resultat.

Dessutom bedöms inte jämställdhet som andra investeringar, fortsätter hon – ”det är som att man har alla investeringar kopplade till affären, och så har man jämställdhet lite vid sidan om”.

Ett annat resultat av studien som Claudia Suraga menar tydligt visar hur skeva investeringarna i jämställdhet är, är typen av satsningar som görs. Majoriteten av alla initiativ riktar sig mot kvinnor, inte mot män. Fokus ligger på att kvinnor ska utvecklas i mentorprogram, man har ledarskapsutbildningar för kvinnor, och nätverk för kvinnor.

–Det blir polariserat, och kvinnor som deltar i dessa aktiviteter kommer ju tillbaka till en organisation som inte har förändrats, säger Claudia Suraga.

Hur ska man då ta sig an jämställdhetsarbetet för att lyckas krama ur den potential som finns där? Claudia Suraga tror att det krävs ett tydligt ansvar för frågan centralt. I dag ligger ansvaret ofta vid sidan om den centrala ledningen och är sällan integrerat i företagets processer. Det krävs ett integrerat tänk, och en systematik, förklarar hon.

En positiv iakttagelse är att hon i flertalet av företagen i studien tycker sig se små öar i företaget där man har lyckats. Kanske finns där en eldsjäl som driver arbetet, eller så har man lyckats behålla en balans för att man medvetet eller omedvetet nyttjat värdet av jämställdhet.

–Jag tror att det är svårt att generalisera och komma med en lösning för alla. Att bli mer medveten och konkret i sitt eget jämställdhetsarbete och våga välja och välja bort aktiviteter med tydliga syften och kopplingar till den egna verksamheten är viktigt. Och att identifiera vad man gör i dag som fungerar bra och varför för att använda det ännu mer.

Nästa steg i arbetet med jämställdhet för Claudia Suraga är att undersöka närmare hur jämställdhet tydligare kan kopplas till affären och till företags innovationskraft.

–Jag hoppas att vi kan komma till en punkt där jämställdhet är ett medel för bättre affärer, inte ett mål i sig. Då blir frågan inte åsidosatt till förmån för andra till synes viktigare frågor, utan central för att driva kreativitet, klara av kriser och öka lönsamheten.