Annons
X
Annons
X

Nämndemännen har helt spelat ut sin roll

Att en majoritet av domarna är kritiska mot systemet med nämndemän visar tydligt att det är dags att avskaffa politiker i rättsssalarna. Rättssäkerheten står på spel. Men ännu viktigare är att en utredning kring hur de rättsliga processerna ska skötas istället får ett öppet mandat. Det skriver Mårten Schultz, professor i civilrätt.

BRÄNNPUNKT | RÄTTSVÄSENDET

De principiella argumenten mot nämndemännen återspeglas också i domstolarnas upplevelser av systemet.
Mårten Schultz

I en undersökning som SVT låtit utföra har domare på svenska domstolar tillfrågats om hur de ser på det svenska nämndemannasystemet ( SVT 27/12). Resultatet från undersökningen är både förvånande och oroande.

Det förvånande är att den ofta skygga domarkåren i så stor utsträckning svarat på enkäten. Det är likaledes förvånande att se att så många domare, vars lojalitet med rättsordningens regelverk tenderar att vara stark, är kritiska. Sex av tio domare vill avskaffa det nuvarande systemet. Särskilt oroar det att många domare uppfattar nämndemannasystemet som rättsosäkert och att nämndemännen ger uttryck för en ideologiserad syn på rättstillämpningen.

Tidigare har kritiken mot nämndemännen varit principiell eller fokuserat på hur nämndemännen agerat så att säga utåt, till exempel i kontakter med medierna. Det har däremot inte funnits någon undersökning tidigare som värderat nämndemannasystemet utifrån vad som sker bakom de stängda dörrar där den hemliga överläggningen inför domen sker. När nu juristdomarna återger sina egna erfarenheter visar det att de principiella argumenten mot nämndemännen också återspeglas i domstolarnas upplevelser av systemet.

Annons
X

En nämndeman är inte som vilken förtroendevald som helst. En nämndeman är en domare. Nämndemannasystemet regleras primärt i ett lagkapitel som bär rubriken ”Om domare”. Det finns skillnader mellan nämndemän och juristdomare, men i det stora hela har nämndemannen samma offentliga makt i ryggen som juristen. Det gör att vi bör ställa samma rättsstatliga krav på nämndemännen som juristdomarna.

Några kända argument mot nämndemännen är följande:

• Det viktigaste problemet med nämndemännen är den politiska rekryteringen. Det är principiellt osunt att ha domare som rekryteras genom rent politiska processer. Denna problematik är oberoende av vilka partier som domaren rekryteras ur.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    • Domstolarna ska inte bara skipa rättvisa – rättssystemet skall också befrämja bilden av att det skipar rättvisa. ” Justice must not only be done, but must also be seen to be done”. Redan intrycket av att den politiska färgen på domarna kan påverka utgör ett problem.

    • Det sägs att nämndemännen ska representera folket i rättsväsendet. Förutom att dagens nämndemän inte utgör något representativt urval så är tanken fel i grunden. I en rättsstat ska vi inte ha folkets representanter som domare. Vi ska tvärtom ha domare som vågar stå emot folkmakten eller de rådande strömningarna om det skulle börja blåsa kalla politiska vindar.

    • Tanken att jurister på grund av sitt yrke avviker mer från ”allmänheten” än en nämndeman är också feltänkt. Det är länge sedan domarna rekryterades ur överklassen. Det beror helt och hållet beror på vilken jurist vi tittar på, vilken nämndeman vi tittar på och vilken allmänhet vi vill jämföra med.

    • Nämndemännen är definitionsmässigt juridiskt inkompetenta. Är man juridiskt kompetent är man i allmänhet diskvalificerad från nämndemannauppdraget. En rättegång handlar inte bara om att avgöra vad som hänt, det handlar också om att tillämpa rättsregler. Juridiken kan vara komplicerad. Komplexiteten har för övrigt ökat till följd av de många europeiska regler som är bindande för Sverige. Mot detta invänds ibland att juristdomaren kan förklara hur rättsläget ligger till. Men varje domare har ett självständigt ansvar för sitt dömande. Det är ett personligt ansvar.

    • Det finns forskning som visar att nämndemän ibland har bristande förståelse för rättssäkerhetens krav. Nämndemannen dömer oftare på magkänsla, säger forskningen. Det ger kalla kårar för alla som bryr sig om legalitetsprincipen. De domarerfarenheter som kommer till uttryck i enkäten understryker detta.

    • Det sägs ibland att domstolen genom nämndemännen skall tillföra ”lokalkännedom”. Det är en feltänkt idé. Den person som åtalad har rätt att få höra och bemöta allt som kan tänkas hållas emot henne. Dessutom har allmänheten rätt att få del av den information som sedan beslutet/domen fattas på. När nämndemannen tillför sin lokalkännedom så sker det bakom domstolens stängda dörrar inom ramen för överläggningen. Domstolen ska inte förlita sig på hemliga sakkunskaper.

    • En central rättsstatstanke är att domare ska vara oberoende. De ska kunna känna sig säkra på att deras uppdrag inte hotas för att de dömer på ett sätt som uppfattas som misshagligt för den politiska makten eller opinionen. Ordinarie domare har därför ett starkt skydd. När det gäller nämndemän ligger det annorlunda till: De kan stängas av från sitt uppdrag på ganska lösa grunder. Det gör att nämndemännens oavhängighet kan ifrågasättas.

    Det finns således en mängd problem med nämndemannasystemet som det ser ut idag. Justitieministern har gjort klart att hon ser ett behov av att undersöka nämndemannasystemet bör reformeras. Det är positivt. Men vad ska då till istället?

    Det finns anledning att fundera förutsättningslöst över detta. Det känns därvid angeläget att en eventuell utredning får ett öppet mandat att fundera kring olika möjligheter: Jury? Inga lekmän alls? Opolitiskt tillsatta nämndemän? Här finns det olika stenar att vända på. Däremot kan det inte finnas några tvivel om att det nuvarande systemet måste avskaffas.

    MÅRTEN SCHULTZ

    professor i civilrätt

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X