Annons
X
Annons
X

MSB: Så bör Sverige ändra krishanteringen

Samhällets krisberedskap har sviktat vid allvarliga händelser – till exempel flyktingkrisen 2015 och tsunamin 2004. Nu vill Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) göra stora förändringar. Regeringen bör samordna alla regelverk och ge myndigheterna ett särskilt anslag vid kriser, anser MSB.

Bakgrunden är den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 när krisberedskap och samordning uppvisade stora brister, bland annat på grund av "okunskap om samhällets samlade resurser".

Bakgrunden är den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 när krisberedskap och samordning uppvisade stora brister, bland annat på grund av "okunskap om samhällets samlade resurser". Foto: Yvonne Åsell

Förslagen finns i ett utkast till slutrapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) med rubriken ”Ansvarstagande, samverkan och handling”, som SvD tagit del av.

Bakgrunden är den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 när krisberedskap och samordning uppvisade stora brister, bland annat på grund av "okunskap om samhällets samlade resurser". 2015 kom flyktingkrisen med ett kraftigt ökat asyltryck med motsvarande typ av problem, fast i en helt annan omfattning.

Längre tillbaka finns det paralleller med handlingsförlamningen på både myndighetsnivå och politisk nivå i samband med tsunamikatastrofen 2004. Det var också som en följd av den händelsen som MSB bildades.

Annons
X

Nu har myndigheten i uppdrag att "bedöma om det finns behov av ytterligare åtgärder som syftar till att stärka samhällets krisberedskap". I mars ska den slutgiltiga rapporten lämnas över till regeringen.

Ett generellt problem är att det är så många inblandade när det inträffar en katastrof av något slag. Vid en större brand som i Västmanland berördes flera kommuner, räddningstjänster, landsting, länsstyrelse, trafikverk, polis och militär. Utan förberedelser och övningar fungerar det inte, enligt rapporten. Vid skogsbranden hade försvaret till exempel helikoptrar att sätta in men "saknade personal med rätt kompetens för vattenbombning".

Samtidigt ser den geografiska indelningen mellan olika myndigheters verksamhetsområden inbördes helt olika ut. Militärens regioner motsvarar inte polisens. Länsstyrelserna är annorlunda indelade än den kommunala räddningsverksamheten och "detta kan försvåra en effektiv samverkan mellan aktörerna".

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Dessutom finns det styrande principer som kan uppfattas som bindande utan att vara det och det kan ha "en hämmande effekt". Enligt MSB måste detta "tydliggöras".

    "MSB föreslår att regeringen inte längre ska betona ansvars-, närhets- och likhetsprincipen såsom utgångspunkt för samhällets krisberedskap".

    MSB vill istället se en mer uttalad inriktning på det som är rapportens titel, med ansvarstagande, samverkan och handling som "vägledande förhållningssätt". Och betonar att myndigheterna har ett eget ansvar att agera direkt när något händer:

    "Det innebär att aktörerna behöver fatta beslut på ett ofullständigt underlag. I ett läge där det är osäkert hur mycket åtgärder som krävs bör handling vara att föredra framför passivitet".

    Dessutom krävs det ett allmänt sett tydligare och samordnat centralt regelverk, ett ansvar som vilar på regeringen. Det skulle "skapa förutsättningar för ett mer sammanhållet och enhetligt arbete inom området", är slutsatsen i rapporten.

    Pengar är en annan avgörande faktor, och här ser förutsättningarna annorlunda ut. Kommunerna har rätt till ersättning utöver en viss självrisk. Myndigheterna däremot får ingen extra ersättning per automatik även om kostnaderna drar i väg.

    Förslaget från MSB är att regeringen inrättar ett särskilt "operativ anslag" som ska "finansiera offentliga aktörers åtgärder i samband med hanteringen av olyckor och kriser". Om den möjligheten saknas kan det skapa "oklarheter" om finansieringen som i sin tur "kan förvärra situationen". Ett exempel är flyktingkrisen, ett annat är skogsbranden. Där gjordes det, enligt MSB, "ekonomiska överväganden inför beslut om vilka åtgärder som skulle vidtas", trots pågående bränder.

    För egen del vill MSB att regeringen tar ställning till om myndigheten ska få "ett stärkt nationellt samordningsansvar" och mandat att "prioritera statliga och internationella resurser" vid allvarliga olyckor och kriser.

    Bakgrunden är den stora skogsbranden i Västmanland sommaren 2014 när krisberedskap och samordning uppvisade stora brister, bland annat på grund av "okunskap om samhällets samlade resurser".

    Foto: Yvonne Åsell Bild 1 av 1
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X