Annons
X
Annons
X

Ministern som ska se till hela världens bästa

Sverige tvingas minska biståndet med 1,3 miljarder kronor. Pengarna kommer att tas från anslaget till ­Asien, men biståndsmin­ister Isabella Lövin pekar också på stödet till Världsbanken och vissa satsningar inom FN-systemet:

– Man kan fråga sig hur relevant det är att Sverige ska vara så enormt stor givare i olika sammanhang.

Biståndsminister Isabella Lövin (MP).

Biståndsminister Isabella Lövin (MP). Foto: TOMAS ONEBORG

Hon är biståndsministern som inte tycker om bistånd. Ordet alltså.

Vore det inte så krångligt på svenska skulle Isabella Lövin (MP) hellre kalla sig utvecklingsminister.

– Det heter ju så på alla andra språk, säger hon.

Annons
X

Sex veckor har gått sedan Isabella Lövin lämnade posten som vice ordförande i Europaparlamentets fiskeriutskott. Hemma i Sverige väntade uppdraget som statsråd i Stefan Löfvens (S) nya regering.

Så här definierar den tidigare journalisten sin uppgift:

– Det är att se till hela världens bästa. Att se de långa linjerna ur ett holistiskt och globalt perspektiv.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Isabella Lövin tycker själv att hon tillträtt under en spännande tid. Nästa år beskriver hon som avgörande; två processer på FN-nivå ska då landa i konkreta beslut.

    Dels handlar det om post-2015, en global utvecklingsagenda som ska ta vid där milleniemålen slutar. Dels om klimatavtalet, som ska göra att jordens länder klarar att hålla temperaturökningen under två grader.

    Vi kan inte driva en generös biståndspolitik och humanitär flyktingpolitik endast genom att betala. Vi måste också visa att vi kan ta emot de som flyr.
    Isabella Lövin

    Fick Lövin bestämma skulle det inte vara parallella arbeten. Bäst vore om förhandlingarna hakade i varandra, menar hon:

    – Utan ett globalt klimatavtal som faktiskt ger hopp om att vi avvecklar fossila bränslen kommer vi inte att ha en hållbar framtid.

    Den nya regeringen har inför förhandlingarna om de nya millenniemålen lagt stort fokus på frågor som jämlikhet och hållbarhet. Isabella Lövin kommer därtill att ägna särskild kraft åt områden en del andra länder vill ta bort.

    – Frihet från våld. Kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Det är såna konfliktartade mål som är viktiga att behålla.

    Finansieringen blir en central fråga då jordens länder ska enas kring en agenda. Hur den ska se ut är inte klart och Isabella Lövin har svårt att ge ett rakt svar på hur Sverige förhåller sig.

    I stället hänvisar hon till att regeringen nyligen meddelade att man nästa år ska bidra med 500 miljoner kronor till FN:s gröna klimatfond, pengar som ska gå till fattigare länders klimatanpassning.

    – Jag tycker att vi måste ha en synergi mellan klimatmålen och post-2015. Det kan inte vara två separata potter med pengar.

    På hemmaplan kommer Isabella Lövin att ägna del av sin tid åt att fastställa agendan för svensk biståndspolitik. När förra regeringen i våras presenterade sin biståndspolitiska plattform var kritiken stor – inte minst från dåvarande opposition.

    Lövin uppskattar ambitionen att redogöra för biståndspolitikens inriktning och ”olika prioriteringar”.

    – En del av dem instämmer vi i.

    Men:

    – Vi kommer absolut att göra om den.

    Arbetet ska inledas nästa år. Förhoppningen är att kunna presentera ett resultat 2016.

    Målet är att tillsammans med svenska och utländska aktörer inom biståndsbranschen ta ett ”samlat grepp”.

    – Framför allt handlar det om att sätta biståndet i PGU-ramen, säger Isabella Lövin.

    Politik för global utveckling, PGU, handlar om att alla politikområden ska sträva åt samma håll. Om Sverige ger bistånd till ett land, kan vi inte samtidigt tömma det landet på naturresurser eller se mellan fingrarna om svenska företag smiter från skatten.

    För Isabella Lövin är det här arbetet centralt. Samtal har inletts med flera av regeringens ministrar för att finna en samordningsfunktion kring PGU.

    – Det handlar om att hitta samarbetsformer över departementsgränserna. Det får inte stanna på tjänstemannanivå.

    Ett antal konkreta prioriterade områden ska identifieras.

    – Skatteflykt är ett av dem. Klimatfrågan en annan. Det är globala strömmar av finans och utsläpp som påverkar hela världen.

    I år går omkring 5 miljarder av biståndsbudgeten på cirka 40 miljarder till flyktingmottagande inom Sveriges gränser. Nästa år väntas avräkningarna uppgå till över 8 miljarder, vilket regeringen fått utstå hård kritik för:

    – Vi kan inte driva en generös biståndspolitik och humanitär flyktingpolitik endast genom att betala. Vi måste också visa att vi kan ta emot de som flyr.

    Du kommer att argumentera emot avräkningarna?

    – Ja, det är klart. Vi vill inte hamna i en situation där vi tar så mycket av den traditionella biståndsdelen att vi börjar skära ned på befintlig verksamhet.

    Eftersom biståndsbudgeten följer bruttonationalinkomsten (BNI), som ökar, landar den verkliga minskningen på 1,3 miljarder – någonstans måste regeringen alltså skära. En översyn pågår just nu, men enligt Isabella Lövin ska pengarna tas från multilaterala satsningar, som stödet till Världsbanken:

    – Vi ger ju också ganska mycket till FN-systemet.

    Kan du konkretisera?

    – Förra regeringen ökade anslaget till vaccinering väldigt mycket. Man kan fråga sig hur relevant det är att Sverige ska vara så enormt stor givare i olika sammanhang.

    Inga bilaterala insatser påverkas?

    – Jo, det kommer att tas från Asienanslaget. Men inte från intecknade verksamheter.

    Annons
    Annons
    X

    Biståndsminister Isabella Lövin (MP).

    Foto: TOMAS ONEBORG Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X