Annons
X
Annons
X

Fondbråk hotar avtal om nya pensionerna

2016 blir ett ödesår för pensionerna. Bland annat ska förslaget om en höjd pensionsålder börja ta form. Men socialförsäkringsminister Annika Strandhäll menar att hennes företrädare moderaten Ulf Kristerssons agerande kring AP-fonderna har försvårat samarbetet kring pensionerna. Hon vill ha en nystart under 2016.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Foto: Maja Suslin/TT

– Jag är väldigt bekymrad. Hade vi hanterat förhandlingarna på det här sättet när vi tecknade pensionsöverenskommelsen så hade vi inte haft någon pensionsöverenskommelse, säger Strandhäll till SvD.

Vi träffar Annika Strandhäll i mitten på december, några dagar efter att hon och finansmarknadsminister Per Bolund på en improviserad presskonferens förklarat att det mångåriga arbetet med att reformera AP-fonderna har havererat.

Förslaget, som bland annat innebar färre AP-fonder och friare placeringsregler, drogs tillbaka och något nytt, reviderat förslag är inte aktuellt.

Annons
X

– Vi har konstaterat att vi inte har någon samsyn och med den ordningen vi har i pensionsgruppen kommer vi inte att gå fram med någon förändring, sade Strandhäll då.

Misslyckandet med AP-fonderna satte fokus på hur väl riksdagens pensionsgrupp egentligen fungerar. Pensionsgruppen har en unik position i svensk politik. Den består av de fem partier som för drygt tjugo år sedan förhandlade fram det nya pensionssystemet: Socialdemokraterna och de fyra allianspartierna. Miljöpartiet är sedan riksdagsvalet tillfällig medlem eftersom partiet sitter i regeringen.

När pensionssystemet nu står inför stora förändringar är det i pensionsgruppen som lösningarna ska förhandlas fram. Arbetet i gruppen sker enligt ett antal oskrivna regler. Exempelvis fattas inga beslut förrän alla fem partier är överens och under intensiva perioder i förhandlingarna gör man inga utspel i media.

Stäng

SvD NÄRINGSLIVS NYHETSBREV – dagens viktigaste ekonominyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Under hösten har AP-fondsfrågan dominerat arbetet i gruppen. Många av remissinstanserna var kritiska till det förslag som presenterades i somras, särskilt till skapandet av en ny myndighet som skulle övervaka arbetet i AP-fonderna.

    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

    Några dagar innan pensionsgruppen ska samlas för beslut om AP-fonderna, uttalar sig Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Ulf Kristersson i Dagens Industri. Han förklarar att Moderaterna kommer stoppa flera av förslagen kring AP-fonderna.

    Annika Strandhäll fick besked om utspelet samma dag det publicerades, via sms från Ulf Kristersson. Hon menar att Kristerssons agerande bröt mot de regler som råder i pensionsgruppen och försvårade en uppgörelse om AP-fonderna.

    – Definitivt så påverkade det, det måste jag vara ärlig och säga. Förhandlingsmässigt var det fem i tolv, där vi diskuterade flera kompromissförslag och så möts jag av den här DI-artikeln. Det som gör mig mest fundersam är att det är svårt att se det som ett olycksfall i arbetet med tanke på att Ulf (Kristersson, reds anm) tidigare har lett arbetet i pensionsgruppen. Är det någon som vet hur vi brukar jobba så är det han, säger Strandhäll.

    Oenigheten kring AP-fonderna bottnade framför allt i styrningen av fondernas arbete; många såg en risk för ökad politisk inblandning. Enligt Strandhäll förde Socialdemokraterna fram flera kompromissförslag.

    – Det där tog vi naturligtvis höjd för när vi i juni skickade ut ett gemensamt förslag. Den frågan uppstod ju inte nu och det fanns flera olika förslag på bordet för att ytterligare möta den oron. Och, om man ska vara frank, regeringen utser ju styrelserna i AP-fonderna idag. Så jag kan undra hur reell den här oron var.

    Att pensionsgruppen stupar på mållinjen på det här sättet är mycket ovanligt, man har tidigare nästan alltid lyckats nå en kompromiss. Frågan är då hur beslutsfähig pensionsgruppen är?

    – Den frågan ställer jag mig också. Och en av de sakerna som oroar just nu är att vi har så många viktiga frågor att hantera under året och flera är betydligt svårare än AP-fondsfrågan. Då måste vi kunna lita på en sådan simpel sak som att vi går inte ut och pratar med media före den 10 december, när vi hade möte i pensionsgruppen. Hade vi hanterat förhandlingarna på det sättet när vi tecknade pensionsöverenskommelsen, så hade vi inte haft någon pensionsöverenskommelse.

    Strandhäll poängterar att hon tror att pensionsgruppen kommer att kunna fungera väl även i framtiden men det krävs att man reder ut arbetsformerna.

    – Det kommer bli en dialog efter årsskiftet om de här spelreglerna som har gällt i 15 år. Jag hoppas att det arbete vi har haft kan fortsätta men man måste säkra att de som sitter i pensionsgruppen har mandat och att förhandlingarna sköts i pensionsgruppen och inte vid sidan av (Ulf Kristersson är inte längre ledamot av pensionsgruppen, reds anm).

    Det du talar om är förtroende. Har ni förtroende för varandra nu?

    – Jag kan säga så här. Jag är kvar vid den bilden att det finns en gemensam ambition hos ledamöterna i pensionsgruppen att arbeta efter den här modellen men sedan måste nog varje parti ställa sig frågan om man ska gå in och styra gruppens arbete utifrån eller om man har fullt förtroende för gruppens ledamöter.

    Människor måste kunna förvänta sig att få pensioner de kan leva på.

    En av pensionsgruppens många viktiga frågor är de låga pensionsnivåerna. Många låginkomsttagare riskerar att halvera sin redan låga inkomst om de går i pension vid 65. Kvinnor drabbas hårdare än män på grund av lägre inkomster och mer deltidsarbete.

    – Det är klart att det här blir en viktig politisk fråga, människor måste kunna förvänta sig att få pensioner de kan leva på, säger Strandhäll.

    Politiker brukar, när frågan om låga pensionsnivåer kommer upp, prata om sådant som ligger utanför pensionssystemet: Vi behöver arbeta längre, lönerna måste bli mer jämställda och kvinnor ska ges större möjligheter att arbeta heltid.

    Men det pågår nu, enligt Strandhäll, även diskussioner om huruvida det går att göra förändringar i själva pensionssystemet för att komma åt problemet med låga nivåer. Det är nytt.

    – Nu har vi haft den här överenskommelsen på plats i många år och då är det helt relevant att fråga sig om det har blivit som det var tänkt. Och om vi pratar jämställda pensioner kan man konstatera att det nog inte har blivit som det var tänkt. Jag tycker att vi måste ta ombord frågan om hur mycket kompensation man får ut efter att ha arbetat ett helt arbetsliv.

    Vad tycker du själv, ger systemet rimliga pensionsnivåer?

    – Man får utvärdera det och om det politiska svaret är att pensionssystemet, som ju i övrigt har väldigt många fördelar, ger pensioner som inte är rimliga så måste vi fråga oss vad vi kan göra på kort sikt.

    Vad är då ditt svar, är pensionerna rimliga?

    – Jag tycker att man måste titta på detta. Just nu vrider och vänder vi på varenda sten och desto viktigare då att pensionsgruppen fungerar och att vi inte drabbas av fler 180-graderssvängningar, säger Annika Strandhäll.

    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman

    Annons

    Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

    Foto: Maja Suslin/TT Bild 1 av 3
    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 3
    Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 3 av 3
    Annons
    X
    X
    X
    X
    Annons
    X